Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Blogg

Sida 2

Hjälp jordens bin och humlor

13 jan 2019

Det var på tapeten för ungefär tre år sedan att antalet bin och humlor minskar och att många underarter nu är rödlistade för att de är nära att utrotas. Situationen är inte bättre idag än när problemet uppmärksammades och blev en nyhet. Därför tar jag upp ämnet i detta inlägg och avslutar med konkreta tips på åtgärder som var och en av oss kan göra.

Nyckelord för detta inlägg är:

  • Biodiversitet
  • Monokultur
  • Ekosystem

Ett hållbart liv som småbarnsförälder

6 jan 2019

När jag var småbarnsförälder, det är nu ett tag sedan, var möjligheterna inte desamma som de är idag. Det var mycket som på ett sätt var enklare men det var också mycket som var svårare. Jag tänker i detta inlägg skriva om vilka möjligheter som erbjuds dagens småbarnsföräldrar.

Det som var lättare förr var framför allt att kunskaperna och medvetenheten hos föräldrar var lägre. Vi kände inte till vad det fanns för problem förbundna med produkter och livsstil på samma sätt som man gör nu. Det gjorde valen enklare samtidigt som det dåliga samvetet inte påverkades lika starkt. Idag vet vi mer och det gör att vi måste tänka oss för när vi gör val. Om vi väljer det billiga eller gör det bekvämt för oss belastar vi oss själva med dåligt samvete. Det är mitt barns välmående det handlar om. Jag vill inte att mitt barn ska må dåligt som en följd av mina val.

En annan sak som var lättare förr var att man inte behövde bry sig om lika mycket vilka märken eller styles på kläder som var inne. Idag har vi ett klädmode för barn som har en stark inverkan på hur vi väljer kläder och märken spelar roll i val av leksaker och inredning. Det gäller att ha koll på de heta klädemärkena och det gäller att ha råd med just detta. Bäst är naturligtvis de märken som är inne och bygger på ett ekologiskt och hälsomässigt tänk.

Producentansvar och konsumentansvar

22 dec 2018

När jag läste humanekologi och miljövetenskap för en herrans massa år sedan var det mycket prat om pollutor pays principle. Principen innebär kortfattat att den som bidrar till att sprida miljöskadliga ämnen inklusive växthusgaser får betala en avgift för detta. På den tiden kretsade diskussionen kring om detta var en bra princip eller inte. Idag har denna princip inom EU omsatts i det som kallas producentansvar.

Med producentansvar menas att den som producerar något som antingen är skadligt för miljön eller kan återvinnas ska bidra på ett eller annat sätt att dessa varor tas om hand. I de flesta fall är man producent om man tillverkar en produkt, importerar en produkt till Sverige och om man säljer en produkt på den svenska marknaden. Att vara återförsäljare av produkt tillverkad i annat land och importerad till Sverige av grossist täcks inte av producentansvar. Att ta hand om betyder antingen att produkten ska tas emot av producenten eller att producenten betalar för att någon annan organisation ska ta hand om produkten. Återvinningsstationer och de återvinningssystem som dessa är del av är exempel på annan organisation som man som producent betalar till.

Farliga kemikalier i varor köpta på nätet

17 dec 2018

Det har talats en del om bristen på kontroll av varor som inhandlas från företag utanför EU. Svenskar köper dessa varor för att de är billiga och kan därför stå ut med att leveranserna tar lite tid. Billigt brukar betyda att produkterna inte har kontrollerats när det gäller kemikalier och inte heller tar hänsyn till arbetarnas arbetsmiljö.

Uttrycket "man får vad man betalar för" innebär till exempel att väldigt billig elektronik ganska snart kan gå sönder men det värsta är att den utgör en risk genom att det kan bli elfel eller brandrisk. Vad finns det mer för risker förknippade med billiga varor?

Kemikalieinspektionen har nyligen gjort stickprov på e-handelsvaror. De testade 106 varor och av dessa hade 40 för höga halter av kemikalier på nivåer som inte är tillåtna inom EU. Det är dock inte enbart företag utanför EU som har dålig kontroll och säljer produkter med för höga halter av kemikalier. Kemikalieinspektionen gjorde ett test av likvärdiga produkter som inhandlades utanför EU, inom EU och inom Sverige. I nästan hälften av fallen var halterna för höga i produkterna köpta utanför EU. I ungefär en tredjedel av produkterna köpta av svenska företag var nivåerna för höga och i ungefär en femtedel av varorna köpta inom EU, Sverige exkluderat, var nivåerna för höga. Det är illa ställt med produkter köpta utanför EU men Svenska e-handlare är inte så mycket bättre. Att man får räkna med att var femte vara eller mer köpt inom EU innehåller otillåtna nivåer av skadliga kemikalier är naturligtvis oroande.

Takodling mitt i stan

6 dec 2018

När jag i slutet av 1990-talet läste humanekologi vid Göteborgs Universitet fick vi studenter som en av flera kursuppgifter att skriva ett inlägg till en miljötidskrift. Innehållet i texten skulle relatera till innehållet i kursen. Jag hade av kursinnehållet blivit inspirerad att skriva om hur man kan skapa grönområden i storstadsmiljöer. Av någon anledning kör man fast i tankarna och tror att grönska måste växa på marknivå. Den som har varit i Hongkong vet att så inte behöver vara fallet. Min tanke var att använda tidigare outnyttjade ytor, nämligen platta tak. Många byggnader i storstäder har platta tak som varken används för att vara på, placera solceller på eller för att plantera växter på.

Googles huvudkontor i London

Tanken att ha växter på byggnader i stor skala är långtifrån ny. Ett av världens sju underverk bygger på denna idé.

Babylons hängande trädgårdar

Black Friday och Julhandel

27 nov 2018

Jag har tidigare skrivit om decoupling och myten om att vi kan konsumera utan att vi påfrestar på jordens resurser. Julhandeln som varje år slår försäljningsrekord ställer dessa frågor på sin spets.

Eftersom tjänster än så länge inte är den typiska julklappen är vi fast i det faktum att för varje sak vi köper förbrukar vi av jordens resurser och det troliga är också att vi bidrar till en ökning av växthusgaserna och därmed växthuseffekten. Antingen direkt genom utsläpp vid produktion och transporter eller indirekt genom utsläpp via den energiproduktion som krävs för att driva tillverkningen.

Finns det då inga alternativ som är neutrala eller som åtminstone är mindre dåliga?

Ren energi?

10 nov 2018

Det har länge diskuterats möjligheterna att välja förnyelsebar energi istället för fossil energi eller andra energiformer som bygger på ändliga resurser. De energiformer som typiskt har diskuterats är sol, vind och vatten. Många tänker sig att el som produceras i solkraftverk, vindkraftverk eller vattenkraftverk är ren el. Ren i den bemärkelsen att produktionen är ren.

Syftet med min blogg är att hjälpa människor göra goda val. I detta fall är jag osäker på om jag kan bidra med någon hjälp i praktiken, kanske snarare i teorin. Det är viktigt att vi alla blir upplysta om vad det är vi får och var vi får det ifrån. Detta i sin tur kan ligga till grund för våra val. Här nedan ska jag ge min syn på varför el producerad från förnyelsebara källor inte är helt ren. Därefter ska jag dra slutsatser som kan vara någon form av vägledning.

Varför är GOTS så dyrt?

21 okt 2018

Det är påtagligt när man köper kläder eller sänkläder att GOTS-certifierade produkter är dyrare än konventionellt framställda bomullsprodukter. Många frågar sig varför. Frågan borde egentligen vara varför "vanliga" bomullsprodukter är så billiga?

När vi köper GOTS-certifierade produkter betalar vi hela kostnaden för plagget. När vi köper konventionellt framställda bomullsprodukter får andra betala stora delar av kostnaden. I det senare fallet blir det dessutom fler kostnader som varken tillverkaren eller köparen vill kännas vid. Om detta låter konstigt ska jag förklara det steg för steg.

Öl-drickare drabbas som en följd av växthuseffekten

16 okt 2018

För några år sedan kom det rapporter om att ölet blir blaskigare som en följd av växthuseffekten. Nu kommer det nya rapporter om att ölpriset kan komma att dubbleras som en följd av växthuseffekten. Är det dags att ta växsthuseffekten på allvar och att göra något åt det?

För snart tio år sedan upptäckte forskare att den humle som används för att framställa tjeckisk och tysk öl håller på att tappa smaken. När humlen tappar i smak gör även ölen det eftersom humle är den ingrediens som ger öl fyllighet och beskhet. Förklaringen till att humle förlorar i smak är att den behöver växa i ett visst klimat och en viss temperatur. När temperaturen ökar påverkas humlen negativt. De centraleuropeiska humleodlingarna håller på att tappa sin funktion. Frågan är då om humle kan växa någon annanstans där klimatet är mer passande.

Återhämtning och faror

13 okt 2018

Våra gener har över årtusenden och kanske årmiljoner förberett oss för vilka faror som finns runt oss och hur vi kan koppla av och återhämta oss. Detta fungerar bra så länge farorna är desamma över tid  och sätten att återhämta sig är möjliga. Vi lever dock i en tid då tillvaron förändras snabbt.

Vi människor behöver inte lära oss att vi ska uppmärksamma saker som rör sig, förändrade ljusförhållanden och plötsliga ljud. Det har vi i våra gener. Det är därför vi är rädda för spindlar, ormar, lejon och stora rovfåglar. I vårt moderna samhälle är vi också vaksamma när det gäller bilar. Att bilar rör sig och skapar ljud är den främsta orsaken till att vi uppmärksammar dem och är vaksamma. Däremot har vi fått lära oss att bilar kan utgöra en fara. Ibland sitter vi i en bil och då är den inte en påtaglig fara. Det är när vi är gångtrafikanter som bilen blir en potentiell fara.

Arbete och hållbarhetsfrågor

15 sep 2018

Efter den varma och torra sommaren har flera organisationer insett att värme kan och bör betraktas som ett arbetsmiljöproblem. Till skillnad från kulturer som har formats av värmen som en faktor, t.ex. i Afrika och Sydeuropa, har vi i norra Europa inte skapat en arbetsdag eller ett arbetsschema som är anpassat till när på dygnet det är som tuffast att arbeta på grund av värme (eller kyla). De kulturer som är vana vid värme där har valt att vara mindre aktiva mitt på dagen när det är som varmast. Eftersom vi inte bryr oss om det en varm sommar blir det närmas outhärdligt inom vissa yrken att kunna arbeta och än mindre att göra ett bra jobb.

Att få ihop livspusslet

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden men en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är. En hållbar livsstil är med andra ord en livsstil där man inte kan vara duktig på allt eller ens de viktigaste delarna i livet. Man får acceptera att det räcker att få ihop livet. Man behöver inte göra väl ifrån sig inom mer än ett område. Det verkar mest hållbart.

Hur tänker du?

Vad är tencel och hur miljövänligt är det?

27 jul 2018

I takt med att efterfrågan på fibrer till textilier ökar görs omfattande försök att använda alternativ till bomull och polyester som är de mest använda materialen idag. Polyester är en ändlig resurs som måste minska på sikt och konventionellt framställd bomull har stor negativ inverkan på miljön. Det finns alternativ som är baserade på fibrer från olika sorters trä. Viskos är ett material som redan används i stor utsträckning men det finns bättre alternativ som lyocell. Det görs också försök att skapa fibrer och garn av papper men det är en bit kvar till det alterantivet kan erbjudas i stor skala. Lyocell har i nuläget en god potential. Så vad är lyocell? Man kan enkelt säga att det är en förbättring av viskosframställningen som kräver färre kemikalier och framför allt mindre mängder kemikalier.

Hållbar kosthållning

24 jul 2018

Det är känt att vår mat står för ca 25 procent av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser. Därför är det värt att noga tänka över vilken kosthållning man vill ha. Föda som har framställts i en industriell skala leder till mer utsläpp medan föda som kommer direkt ur jorden har bidragit med lite utsläpp. Föda som är producerad långt bort medför mer utsläpp än föda som är producerad i närområdet. Samtidigt kommer mycket av vår mat ifrån handeln och där gäller det som kund att visa vilka varor som är efterfrågade. Om det rör sig om en viss kategori som inte så ofta går att få ekologisk kan det vara bättre att köpa något som kommer ifrån Sydamerika eller Australien. Det ger en signal till handeln att de behöver ta in mer mat som är KRAV-märkt eller har annan eko-märkning. Närhetsprinicipen behöver därför inte alltid gälla.

Sov gott

12 jul 2018

Hur väljer du kudde? För mig är en kudde en av de mest krävande detaljerna i sovrummet. Det beror på sådana saker som hårdhet/mjukhet eller stumhet/flexibilitet. En kudde får inte vara varken för mjuk eller för hård. Den får inte vara för stum men heller inte för flexibel. Flexibel är kudden när den lätt ändrar form eller helt tappar form. Det som är rätt hårdhetsgrad och rätt grad av stumhet för en person är det säkert inte för en annan person. Vi kan vara väldigt picky när det gäller de rätta kvalitéerna på kuddar.

Andra faktorer som spelar roll är om de skapar allergier. Det är inte så många kuddinnehåll i sig som skapar allergier. Visst finns det de som är allergiska mot dun men det är ovanligt. Det man blir allergisk mot är damm och kvalster. Vissa sorters fyllning är damm, smuts och kvalsteravvisande. Exempel på detta är silke och kapok. Båda dessa material har andra naturliga fördelar.

← Äldre inlägg