Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Vi får allt större miljö- och hälsoproblem med plast

I nyheterna har det under juni månad tagits upp ett flertal problem som följer av vår plastkonsumtion. Vi kan identifiera problemen både som livsstilsrelaterade och som skadliga effekter. Jag ska i detta inlägg ge en översikt av läget idag för dessa båda aspekter.

Vi ökar vår plastanvändning

I ett pressmeddelande från Naturvårdsverket (19/6) framgår det att användningen av plast i Sverige har ökat de senaste åren. Från år 2010 till år 2017 har den totala mängden plast vi använder ökat med 300 000 ton och det motsvarar en ökning på ca 30 kilo plast per person och år.

Ökningen, från 900 000 ton plast till 1 300 000 ton, motsvarar ungefär 40 procent vilket får anses vara en anmärkningsvärt stor ökning med tanke på hur mycket plastens negativa effekter har diskuterats. Trenden att plastbanta som har pågått några år har inte haft någon märkbar effekt i det stora hela. Medan vissa kanske minskar sin plastanvändning ökar den stora majoriteten sin.

Från Naturvårdsverkets kartläggning kan man se att antalet förpackningar av plast ökar därför att fler produkter plastas in, som inte tidigare var inplastade, plus att vi köper fler produkter som är inplastade. En annan sida av plastökningen vilar på industrin som har stora volymer plast i sina embalage. Ansvaret bakom den ökade användningen av plast ligger på hela samhället och inte enbart den enskilde konsumenten.

Effekterna av den ökade plastanvädningen är (1) att mer plast går till förbränning vilket leder till ökade utsläpp av koldioxid, (2) mer plast hamnar i naturen vilket leder till skadliga effekter på miljön och (3) mer plast är inbakad i produkter som gör det närmast omöjligt att separera ut plasten för att återvinna eller återanvända den.

Så mycket mikroplaster får vi i oss

Världsnaturfonden WWF har, med hjälp av forskare från University of Newcastle, gjort beräkningar på hur mycket mikroplaster en människa i genomsnitt får i sig på en vecka. Detta blev en stor nyhet för några dagar sedan (12/6). Beräkningen är global vilket betyder att det är varje människa på jorden som medelvärdet står för. Detta betyder att det finns vissa länder på jorden där de får i sig mer och, i motsvarande grad, vissa länder där befolkningen får i sig mindre. Man kan också tänka sig att det på individnivå finns vissa som får i sig mer och andra mindre.

Enigt uppskattningen får vi i genomsnitt i oss fem gram mikroplaster i veckan. Det motsvarar ungefär mängden plast i ett kreditkort. Det kan jämförast med WHO:s rekommendation att vi ska få i oss 5 gram salt per dag. Helst inte mer. Då är salt något vi behöver få i oss medan plast är något vi varken behöver eller ska ha i oss.

Allt detta mikroplast kommer ifrån en mängd olika källor. De mest typiska är från dricksvatten på plastflaska, öl och skaldjur. Mikroplaster ansamlas i djur, särskilt vattenlevande djur, och blir en del av vävnaden. När mindre djur äts av större djur får de en ökad ansamling av dessa mikroplaster i sina kroppar. När vi människor sedan äter fiskar och skaldjur får vi i oss dessa mikroplaster som ansamlas i våra kroppars vävnader och organ.

Så uppstår mikroplaster

Mikroplaster kan uppstå på i grunden två sätt. Det första sättet är att tillverkare producerar mikroplaster för särskilt bruk. Denna substans fyller en funktion i vissa processer eller i vissa produkter. Det andra sättet är att mikroplaster är effekten av naturligt slitage. Plastprodukter slits oavsett om de finns i vårt hushåll eller om de är slängda i naturen. Det handlar primärt om mekaniska krafter (friktion genom vind, vatten och gnidningar/skrapningar) som nöter ned plastprodukter som avger små flisor av plast. Dessa rör sig lätt i luft och vatten tills de ansamlas i växter eller djur.

Det faktum att vi använder mer och mer plast leder oundvikligen till att vi får mer mikroplast i vår omgivning. En fortsatt konsumtion av plastprodukter inklusive plastförpackningar/plastpåsar kommer att leda till ökade mängder mikroplast i naturen. Detta ger negativa effekter på växter och djur som får försämrade livsförutsättningar och förtplantningsförmåga. Det ger negativa effekter på oss människor och det ger indirekta negativa effekter på oss människor då fisknäringen minskar, handeln minskar och turismen minskar. Mikroplaster påverkar framför allt havslevande populationer som gör att det finns mindre att fiska och det som finns att fiska är förorenat av plast.

Minska plastanvändningen

Dessa två nyliga rapporter från Naturvårdsverket och Världsnaturfonden följs upp av nyheten (20/6) att det ligger ett förslag, som just nu är på remiss, om att vi ska få en hög skatt på vissa plastpåsar som i praktiken kommer att göra dessa påsar dubbelt så dyra. Enligt rapporteringen i media kan en plastpåse för att bära hem varor från varuhuset kosta ca 7 kronor.

Om man inte vill betala så mycket för en produkt som snart ska slängas behöver man tänka över sina valmöjligheter. Man kan t.ex. välja en:

  • papperspåse
  • påse av bioplast
  • tygpåse

Om man väljer en papperspåse ska det entingen vara en miljömärkt påse eller helst en FSC-certifierad påse. FSC-certifierat papper och trä kommer från ansvarsfullt skogsbruk som använder så få kemikalier som möjligt och kan betraktas som ekologiskt skogsbruk. Väljer man istället en påse av bioplast ska man se till att det är en sådan sort som snabbt bryts ned (i naturen om den skulle hamna där). Bioplast är gjort av rester från jordbruket som sockerrör, hirs eller majs.

Det bästa alternativet är en tygpåse som kan användas många gånger. De som anser att även tygpåsar är ett miljöproblem då de är gjorda av bomull som är förknippat med stor vattenåtgång och besprutning tar inte med ekologiskt framställda tygpåsar i beräkningen. Ekologiskt framställd bomull kräver mindre vatten och är inte besprutat överhuvudtaget. Köp typkassar av ekologisk bomull, gärna GOTS-certifierade, så är skadan så minimal den kan vara.

Det generella rådet för att minska plasten i vår vardag är att använda kärl av glas, stål eller bambu istället för plast. Man kan använda köksredskap av stål, trä eller bambu. Minska mängden prydnader och leksaker av plast till förmån för trä eller ekologiska textilier. Undvik engångsartiklar. Det är bättre med bestick och liknande som går att använda i många år.

Det är uppenbarligen så att mycket plast från hushållen hamnar i förbränningsstationer och "tappas bort" i naturen. Detta måste undvikas om vi ska komma tillrätta med vårt plastproblem. Det som förbränns ska istället återvinnas i så hög usträckning det går så sortera plasten rätt. Vi behöver minska utsläppen av koldioxid och det går inte så länge vi bränner plast som kan återvinnas. Det som hamnar i naturen kommer oundvikligen att slå tillbaka på oss människor och påverka vår hälsa. Mängderna av plast är nu så stora att de påvekar ekosystemen och slutligen hamnar på vårt matbord. Plaster ska med andra ord inte tappas bort utan slängas så att de kan återvinnas.

Få syn på ditt eget plastanvändande

Konstnären Mattias Käll har under ett års tid sparat allt plast som han i annat fall skulle ha slängt. Dessa mängder blir provocerande stora och man får tydligt syn på hur mycket plast man faktiskt slänger. Enligt Käll läste han sig till, under året, att vi konsumerar ca 50 kilo plast per person och år och att 40 procent av detta är förpackningar som bara används en gång. Dessa 50 kilo får nu efter Naturvårdsverkets rapport uppgraderas till mellan 50 och 100 procent mer.

Du som inte tror att du köper respektive slänger mycket plast kan börja med att samla in allt plastskräp i stora säckar och se hur mycket under en månad eller ett år som det faktiskt blir. När man får ett mått kan man sätta upp mål att sänka denna mängd successivt för varje år som går. Vi kan bli bättre.

Vad är dina tanker kring plastanvändandet? Hur gör du för att få mer hållbarhet i ditt liv i relation till plast?

21 jun 2019