Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Blogg

Ökad grad av självhushållning

27 jun 2020

Under vissa perioder i mitt liv har jag varit mer oberoende av det omgivande samhället än andra perioder. Senast var i slutet av min studietid. Då var det delvis en ekonomisk fråga eftersom studenter sällan har en bra ekonomi. Det vi köpte då, jag och min sambo, var nästan uteslutande miljömärkt. Till och med godiset. Resten kunder vi få ifrån tomten eller skogen.

Självhushållning då betydde samma sak som nu men möjligheterna såg annorlunda ut. Att odla själv, hålla med djur och att få energi ifrån vattenkraft har förekommit i hundratals år. Idag har vi andra resurser men framför allt andra behov.

Vad är självhushållning?

Att vara självförsörjande som hushåll innebär att man är ekonomiskt oberoende, energimässigt oberoende, födomässigt oberoende och i övrigt har de förnödenheter som behövs för att ha ett liv där mer än grundläggande behov tillgodoses. Man förbrukar eller omsätter inte mer än man inom hushållet själv kan producera. Det är extremt få hushåll som innefattar allt detta. Man kan däremot hitta hushåll som till stor del är självförsörjande.

De flesta arbetar inom näringslivet eller i offentlig verksamhet och får på det viset in pengar. För att bli ekonomiskt oberoende bör man antingen ha sparat så mycket att man kan starta ett självhushåll med de pengar man har eller helt enkelt klara sig utan att köpa något alls. Man kan komma ned i att konsumera ett minimum.

Att vara energimässigt oberoende bygger på en mix av att inte förbruka så mycket energi och att inte behöva köpa energi från ett externt energibolag. Om man t.ex. kan få igång solceller, vindkraft eller vattenkraft så kan man efter ett antal år vara energimässigt självförsörjande (och produktionen är då också eknomiskt lönsam). Med en kombination av samtliga tre sätt att producera energi finns det knappast något väder som inte ger energi. När det blåser ger det vindkraft, när det regnar ger det extra vattenkraft och när det är klart väder ger det solenergi.

Tidigare har det varit mycket prat om att skaffa ett litet vindkraftverk. Idag är det framför allt solceller som är i ropet. Idag finns det solceller för alla hushåll oavsett storlek och behov. Utbudet är brett så det gäller att informera sig först.

Är plastpåsen död?

25 jun 2020

Den första mars i år lades en extra skatt på plastpåsar. Riksdagen röstade i början på året igenom detta för att plastpåsar har så långtgående negativa effekter på vår miljö.

Alla som är pålästa vet att även papperspåsar och tygpåsar medför en miljöbelastning men dessa beskttas inte. Skälet är att de inte har en så direkt negativa effekter på miljön genom t.ex nedskräpning. Plastpåsar hamnar allt för ofta i naturen och i haven. Där gör de långt mer skada än en papperspåse eller tygpåse kan göra. Dessutom skräpar vi inte ned med tygpåsar på samma sätt.

Min generella hållning är att vi behöver sanera samhället på plast. Jag har skrivit inlägg om flera av konsekvenserna med plast i våra liv och om att ta krafttag för att plastbanta på riktigt. Om skatten inte är nog för att få ner plastkonsumtionen kan jag ge några tips för göra aktiva val.

Regeringens målsättning är att vi ska gå ifrån 100 bärkassar av plast per person och år, som det är nu, till 40 bärkassar av plast per person och år 2025. Det är en relativt stor minskning på några år. En sådan minskning skulle medföra en märkbar skillnad. En första prognos från SVT säger att vi konsumenter redan nu har halverat våra köp av plastkassar.

Alternativen vi hänvisas till är papperspåsar, tygpåsar och tjocka plastpåsar för flergångsbruk. Dessa tre alternativ är bättre än den tunna plastpåsen eftersom inga av dessa slängs i naturen i så hög utsträckning.

Wildhood foundation

5 jun 2020

Hon heter Filippa Tarras-Wahlberg och är i skrivande stund 35 år. Om du tycker att efternamnet klingar bekant beror det på att hon är dotter till Björn och Elisabeth Tarras-Wahlberg. Den ena känd inom näringslivet och den andra genom kungahuset. Filippa har dock valt sin helt egna väg.

Efter en tid i Afrika, där hon fick se djurlivet på nära håll och även problemen med tjuvjakt, bestämde hon sig för att 2017 bilda Wildhood Foundation. Wildhood är en insamlingsstiftelse som helt arbetar för att förhindra tjuvjakt i vissa regioner i Afrika.

100 elefanter dödas varje dag

I början på 1900-talet fanns det 10 miljoner elefanter i Afrika. Idag finns det ungefär 400 000 elefanter, enligt Världsnaturfonden, på den afrikanska kontinenten. Minskningen beror på många olika saker men den främsta orsaken är tjuvjakt. När Filippa Tarras-Wahlberg startade sin verksamhet dog i genomsnitt 100 elefanter per dag på grund av tjuvjakt. Idag är den summan nere på 55 per dag men det är fortfarande en hög siffra.

Skälet till jakten är inte att elefanterna är till skada för varken natur eller människor. Det beror inte på att folk behöver mat. Det enda skälet är att delar av elefanten är värdefulla på vissa marknader. Betarna, fötterna och svansen är de mest eftertraktade kroppsdelarna. Om jägarna hinner ta mer, utan att riskera att bli upptäckta, gör de det. Föreställ dig en stor elefant som har fått betarna avsågade, fötterna kapade och svansen avskuren som bara ligger stympad på marken. Det är en sorglig syn.

Fotosyntes och solenergi

31 maj 2020

Nu när det har varit omväxlande regn och sol i slutet på maj märks det att potatisen växer till sig extra bra. Jag kommer på mig själv med att sitta eller stå och titta förundrat på potatisplantorna som om de vore ett underverk. Jag är lika förundrad varje år vid den här tiden.

Fotosyntes

De flesta av oss tar nog tillväxtprocessen av en potatisplanta, eller andra växter med för den delen, för given. Det är väl inte så märkvärdigt. För mig är det väldigt märkvärdigt för jag förstår inte fotosyntesen till fullo och det är inte många som gör det. Jag förstår dock att det är ett mycket sinnrikt system som har uppstått i naturen och som människor gärna vill efterlikna.

Fotosyntesen är den process som gör att solljus omvandlas till kemisk energi. Denna lagrar plantan till senare, t.ex. när det inte finns något solljus, får att hålla sig vid liv. En potatisplanta lagrar delar av den kemiska energin i potatisknölarna. På det här viset har växter länge löst problemet med att ta tillvara solenergi.

I biokemiska termer behövs det vatten och koldioxid tillsammans med solljus för att en planta ska kunna omvandla detta till kolhydrater (druvsocker) och syre. Det krävs alltså vissa förutsättningar för att växter ska kunna ta tillvara solenergin.

Att lagra energi

Detta sker varje vår och sommar, och jag blir lika förundrad varje år. Tänk om vi människor kunde lösa våra försörjningsproblem av energi på samma smarta sätt. Vi, det vill säga människor som är mer insatta och smarta än jag är, har kommit på hur man kan ta tillvara energin i solljuset och lagra den. Man kan t.ex. lagra energi som vätgas eller i batterier.

Med solenergi och vatten kan man med en bränslecell bilda vätgas. Vätgasen kan sedan användas för att skapa elektricitet i bränslecellen eller så kan man använda vätgasen som drivmedel. Det är dock vanligare idag att spara solenergi i batterier. Då kan man använda den när det är mörkt och/eller kallt.

När jag började höra talas om solvärme första gången, så där ett par decennier sedan, insåg man lätt systemets begränsningar. Om det är mycket sol en dag värms vätskan i solpanelen upp och man får värme till senare på dagen när det börjar bli kallt. Lagringstiden blir relativt kort. Det huvudsakliga problemet var att vi i Sverige behöver värmen som bäst när solen lyser som minst, d.v.s. på vintern. Vid samma tid fanns det solceller men verkningsgraden var låg och absolut inget för oss i Sverige, sades det då.

Solceller

Idag kan nästan vem som helst skaffa solceller, genom exempelvis tjänster som SolcellsOfferter. Det finns många återförsäljare och verkningsgraden är relativt hög vilket gör det lönsamt även för oss i Sverige. Samtidigt är det så smart att vi kan lagra en del av den energi som vi producerar på sommaren i batterier så att energi kan användas långt senare.

Tesla, som tillverkar elbilar, erbjuder även stora batterier. För folk som bor i Kalifornien där de har dropp i elnätet ganska ofta är det smidigt att ha ett batteri för hushållsbruk när det blir elavbrott. Den som har solceller och lagrar i batterier behöver heller aldrig oroa sig för elavbrott.

Snygga upp i trädgården

28 apr 2020

Har du hört talas om boken Tyst vår av Rachel Carson? I korta ordalag handlar den om hur användandet av bekämpningsmedel ledde till att skadedjur förgiftades och att fåglar åt av dessa och fick i sig gifterna. Det i sin tur ledde till att äggen fåglarna lade hade för sköra skal och fågelungarna dog innan de ens hade kläckts. Titeln på boken syftar på att fågelsången inom några säsonger av bekämpningsmedel på åkrarna tystnade en vår. Detta fick många att reagera och började verka för att bekämpningsmedel skulle fasas ut.

Lärdomen av denna historia är att bekämpningsmedel kan medföra mycket större skada än vi önskar. En annan lärdom är att bekämningsmedel kan finnas kvar i naturen och skapa större problem på lång sikt. Nu är de värsta bekämpningsmedlen förbjudna men det finns vissa bekämpningsmedel kvar som kan ställa till skada. Framför allt har Kemikalieinspektionen fullt upp med att testa nya kemikalier. En stor andel av kemikalierna i produkter på marknaden är ännu okända för Kemikalieinspektionen. Därmed vet vi inte hur skadliga de nya bekämpningsmedlen är.

Det är inte bara i jordbruket man använder skadliga kemikalier. Många gör det också i sin egen trädgård. Istället för att chansa när man ska rengöra och behandla i trädgården är det bra att använda medel som man vet inte ställer till skada. I detta inlägg ger jag några förslag på hur man säkrast kan göra rent poolen, behandla ytor av trä, bli av med ogräns och ett bonustips.

Poolrengöring

Snart är det pool-säsong. Innan man fyller på med vatten vill man ha en ren pool. Även när man har poolen full med vatten blir det smutsigt. Den som har en pool i trädgården vet att vattnet kan bli smuttsigt ganska lätt. Det kommer främst från oss som badar när vi har på oss solkräm, använder tvål eller lämnar efter oss svett och hår.

Ett sätt att hålla vattnet hygieniskt rent är att ha klor i vattnet. Klor är dock ett gift som inte ska användas i större koncentrationer och det ska absolut inte komma ut i naturen eller till reningsverket. Innan man tömmer poolen på vatten ska man därför se till att få bort kloret ur vattnet. Det kan man göra genom att tillsätta natriumsulfit eller natriumtiosulfat. Det går också att få bort kloret genom att låta poolen stå orörd i solljus i fem dagar, varpå kloret lämnar vattnet i gasform. Därefter kan man sprida ut vattnet i närmaste dagvattenbrunn eller sprida ut det på gränsmattan.

Jobba i trädgården

18 apr 2020

Vi har varit aktiva i trädgården de senaste veckorna. En inneboende gick loss med min elektriska motorsåg och kapade en del buskar som har sett tråkiga ut de senaste åren. Det ger ett renare intryck.

Altanen av trä behöver oljas så sambon och hennes dotter har turats om att högtryckstvätta först innan oljan ska strykas på. Det är viktigt att träet behandlas för god hållbarhet.

Gräset har vuxit ganska mycket sedan i mars. Vårt robot har sett till att hålla nere längden. Det är ovanligt att gräsmattan är så här grön och fin som den är redan nu i mitten på april.

Odlingarna

Dessvärre har gräset invaderat vårt trädgårdsland. Nästa stora projekt är att förbereda trädgårdslandet för sådd. Vi kommer att behöva vända alla jord i år och ta bort allt invaderande gräs.

Vi fördelar arbetat för att hålla vår trädgård fin. Min främsta uppgift är att förbereda landet och så rotfrukterna. Därefter hjälps vi åt att rensa ogräs och kupa potatisen.

I år ska vi prova olika potatissorter. Minst fyra sorter. Det handlar dels om att få potatis vid olika tidpunkter på sommaren och hösten. Dels handlar det om att testa vilka sorter som fungerar i vår jord. Att köpa det som finns tillgängligt som ibland får styra medör dessvärre att vi får sättpotatis som inte trivs optimalt i den jordblandning vi har i landet.

På tal om jordblandning har vi blandat ut lådan där vi sår morötter med sand. Morötter vill gärna ha sandig jord så vi har försökt uppskatta rätt proportioner. Baserat på den skörd vi fick i fjol var blandningen bra.

Senast första helgen i maj ska vi så i våra land. Innan dess ska allt vara förberett.

Mullbärsbusken

En av de "buskar" som togs bort var mullbärsbusken. Vi tänkte oss att det skulle bli en ganska liten buske. Istället blev det ett litet träd med rötter som troligtvis skulle ge sig på vårt avloppsrör. Därför var det säkrast att ta ned trädet.

Mullbär är annars väldigt goda. Ytterligare ett problem var att skator och andra fåglar satt i trädet och skränade tidigt på morgonen medan de mumsade i sig våra bär. Det blev inte så mycket över till oss att äta och inte blev det någon skön sovmorgon heller. Nu är det problemet förhoppningsvis löst.

Vi har vanligtvis gott om krusbär, hallon, blåbär och vinbär att äta och njuta av. Där trivs inte fåglarna lika bra och buskarna håller sig i rätt storlek.

Hur ser förberedelserna i trädgården ut för dig?

Coronavirus i perspektiv

18 mar 2020

Det är just nu en massiv bevakning i media, hos vår regering och bland folk i allmänhet kring vad som sker med spridningen av coronaviruset (covid-19). Viruset är något nytt och det är hotfullt. Frågan är om reaktionen är rationell.

När jag går i de affärer jag brukar besöka regelbundet ser jag hur många hyllor står tomma. Affärerna klarar inte av att få in så mycket, av vissa varor, som de säljer. De tomma hyllorna är inte bara ett tecken på att människor bunkrar upp utan signalerar också att det råder en allmän krisberedskap.

Vad är det som triggar en krisberedskap på denna nivå? Det är som om vi inte skulle överleva. Är vi verkligen hotade till den grad.

I skrivande stund har tio coronasmittade personer i Sverige dött. Alla är äldre och nästan alla har andra sjukdomar i grunden. Ofta finns det kopplingar till nedsatt hjärt- och lungkapacitet. Ungefär 1200 är bekräftat smittade men mörkertalet är säkert lika stort. Om det inte är mer än 1200 som är smittade är dödsfrekevensen 8 promille. Om det är dubbelt så många som är smittade blir dödsfrekevensen 4 promille.

I världen totalt är det ungefär 200 000 smittade och knappt 8000 döda. I Kina, förutsatt att deras rapportering är korrekt, går antalet smittade ned för varje dag och dödstalen är relativt få.

Gröna jeans och cirkulär konsumtion

2 feb 2020

Vanliga jeans är i normala fall blå. Naturskyddsföreningen ställer i ett inlägg en fråga kring hur gröna dina jeans är. Grönt anspelar på miljövänligt och hållbart. Så, hur hållbara är jeans?

Hållbara plagg?

Hållbarhet handlar dels om att en produkt ska vara producerad av förnyelsebart (eller återvinningsbart) material. Framställningen av materialet ska inte ha en negativ inverkan på det omliggande ekosystemet. Hållbarhet handlar dels om hur länge produkten förblir hel, men framför allt, användbar. Det senare kan hänga ihop med om den är värd att laga flera gånger.

Jeans är gjorda av denim som är ett mycket hållbart tyg. Detta i sig borgar för att plagget ska vara helt och användbart en längre tid än plagg gjorda av mindre slittåliga tyg. Räcker då detta för att kalla jeans ett hållbart plagg? Det hänger på så mycket mer.

Denim är gjort av bomull. Bomull som odlas och behandlas på ett konventionellt sätt är en stor miljöbov. Det är främst användningen av konstgödsel, användningen av bekämpningsmedel och vattenförbrukningen som utgör stora problem. Många större jordbruk och bomullsindustrier förbrukar också mycket olja vilket bl.a. påverkar klimatet.

Denim av ekologisk bomull

Denim gjort av ekologisk bomull har inte krävt något konstgödsel eller några bekämpningsmedel samtidigt som det kräver betydligt mindre vatten. Ett genomsnittligt par jeans gör åt 10 000 liter vatten från bomullsplanta till färdiga byxor. Med ekologisk bomull som bas blir åtgången av vatten 70 procent lägre. Av de ca 3000 liter vatten som behövs för ett par ekologiska jeans är dessutom merparten regnvatten medan konventionellt framställda jeans baseras på konstbevattning som drar energi och påverkar omgivningen mer.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Det här kommer att bli ett bra år för mig och alla andra att ta ytterligare steg emot ett mer hållbart liv.

Jag ser fram emot ett spännande nytt decennium. Hur kommer det att gå globalt och vad kan var och en göra på ett personligt plan? Detta kan historiskt visa sig bli ett avgörande decennium för vår framtid.

 

Planera vårens grönsaksland

11 dec 2019

Förra våren var en tung period för mig. Jag hade tagit på mig ett extra chefsuppdrag under perioden november till mars så jag orkade inte engagera mig i några odlingar. Det fick bli min sambo som skötte landet och hon planterade sina favoriter.

Det här året är jag mer pigg och då ska allt bli som vanligt. Trodde jag. Vår trädgårdsbutik har tvingats slå igen. Visserligen har en lokal förmåga försökt rädda det som räddas kunde men utbudet är inte detsamma. Var ska jag nu hitta mina frön och sättpotatis? Jag köper ju bara ekologiskt.

Sättpotatisen kommer jag troligtvis att införskaffa på Coop i närmaste stad. Där brukar de ha minst en sort som är ekologisk. Frön däremot kommer jag att köpa på nätet. Man brukar ju ändå inte lukta och klämma på frön i påse.

I år ska jag köpa mina fröer online från Impecta. De har ett bra utbud av ekologiska fröer. Förutom mina vanliga favoriter som rotselleri, sockerärtor, squash, lök, morot, rödbeta och sallad har jag hittat några spännande nyheter (för mig alltså).

Jag älskar borlottobönor men har aldrig provat att odla egna. Kanske ska vi testa det istället för bondbönor i år. Vad sägs om några gula ubåtar? Det är en tomatsort som heter yellow submarine. Vi brukar odla tomat i hink. Vi tar ett par hinkar med gula tomater till våren.

Jag har aldrig tidigare hört talas om musselsquash. Den ser inte ut som någon squash jag tidigare har skådat. Squash är en av mina favoriter i grönsakslandet för att den ofta är lätt att odla och ger bra skörd. Musselsquashen ska vara lika enkel. Formen är dock en helt annan och färgen är vit. Detta måste jag prova.

Att kunna browsa runt och hitta nya sorter att odla ger inspiration. Det blir till att snart beställa och sedan börja förså tomater mm. I vår växtzon brukar det vara lagom att sätta frön direkt i landet i slutet på april. Det känns nästa jobbigt långt dit. I år har jag verkligen fått energin tillbaka. Nu ska det odlas.

Ett sätt för mig att må bra är att få jobba med odling några timmar i veckan (från april till september). Det kändes inte bra när jag tappade mycket av min odlingstid säsongen som var. Känslan av hållbarhet handlar inte enbart om att odla själv och att det ska vara ekologistk så långt som möjligt. Det handlar minst lika mycket om vad jag gör för att må bra. Att ha en liten odling ger mycket på en gång.

När man skördar från juli och framöver får man dessutom njuta av de goda smakerna. Till sommaren blir det lite extra spännande för då ska jag få prova några nya smaker.

Har du något liknande som gör tillvaron god och hållbar? Kommentera gärna.

Hur billiga kan kläder bli?

25 aug 2019

Jag har i ett tidiare inlägg ställt frågan varför GOTS är så dyrt och i samma inlägg ställt frågan hur vi kan förvänta oss att kläder ska vara billiga. I detta inlägg ska jag ta upp tråden kring hur billiga kläder rimligtvis kan vara och varför.

Som de flesta vet designas kläder i Europa, inklusive Sverige i många fall, och tillverkas i Asien. Trots att råvaran, som ofta är bomull, kommer från Asien och plaggen tillverkas i Asien marknadsförs kläderna med det varumärke som står för kostnaderna.

De flesta vet också att HM tillverkar slit-och-släng-kläder som redan efter första tvätten inte längre håller formen (i värsta fall). Det finns faktiskt kläder från HM som går att ha en hel säsong.

Orsaken till att vissa kläder är billiga

Min första fråga att ta upp är därför vad det är som utmärker ett plagg som blir obrukbart efter några tvättar:

  • De är tillverkade av kortfibriga bomullsfibrer som inte håller ihop särskilt bra.
  • Kortfibrig bomull är odlad med mycket konstgödsel, mycket bekämpningsmedel och mycket vatten för att den ska växa snabbt. Detta kräver ett energislukande jordbruk som huvudsakligen drivs av olja.
  • Tygerna är tillverkade i fattiga länder i Asien vilket, tack vare låga löner, gör det billigt.
  • Kläderna är sydda i Asien vilket, tack vare låga löner, gör dem billiga.
  • Arbetarna tvingas jobba under svåra förhållanden och under många timmar utan paus vilket helt naturligt även får den duktigaste att göra misstag. Kvalitén blir lidande.

De mänskliga begränsningarna som hindrar oss från att agera

6 aug 2019

Många frågar sig varför vi är så oförmögna att förändra vår livsstituation trots att vi har mängder av fakta som tyder på att vi håller på att förstör vår värld och därmed våra barns och barnbarns framtid. Det finns några enkla förklaringar som i sig kan innebära stora hinder. Jag ska gå igenom dessa brister i den mänskliga naturen som är ett lika stort problem som det vi kommer att drabbas av.

1. Den mänskliga perceptionen

Människans perception är bra för att detektera sådant som är medelstort men mindre bra på saker som är riktigt små eller riktigt stora. Vi kan inte se atomer vilket innebär att det som sker på en mikroskopisk nivå helt passerar oss. Det vi inte kan ta in via våra sinnen har vi svårt att ta in över huvud taget och därmed tänka kring det. Saker som är så stora som planeter är för stora för att vi ska se dem som ting. Vi bor på den här planeten men vi går ändå inte omkring och tänker på att vi är på en planet och det som händer planeten förr eller senare händer oss alla. Saker som är stora som planeter passerar oss och vi klarar inte av att tänka kring det.

Vi kan med vår perception uppfatta förändring men inte förändringar som är för snabba eller för långsamma. Det som sker på en molekylär nivå är ofta för snabba förändringar för oss. Att kvävedioxid förvandlas till ozon kan vi inte uppfatta med våra sinnen men ozonets effekter kan vi uppfatta då det ger oss irriterade slämhinnor i ögon och luftvägar. Långsamma förändringar som kontinentalplattors rörelse eller klimatförändringar kan vi inte uppfatta förrän förändringen är så kraftfull att den inte går att missa.

Det är dags att plastbanta på riktigt

23 jun 2019

I ett tidigare inlägg ondgjorde jag mig över att min favoritjos förpackades i plastflaska istället för i pappersförpackning. Nu får jag erkänna för mig själv och andra att jag inte har gjort så smarta val för egen del. Jag dricker ofta vatten ur en plastflaska som jag bär med mig. För det mesta ligger flaskan i min ryggsäck men det är inte ovanligt att den står på ett bord framför mig eller är i min hand. Det är bra att dricka mycket vatten så jag ser till att ha den nära till hands.

Problemet, som man kan läsa om i mitt föregående inlägg, är att vattenflaskor avger mikroplaster. När jag dricker ur en vattenflaska av plast får jag alltså i mig plastet och det tas upp av kroppen för att absorberas av vävnader och organ. Jag tycker att det är illa nog för en man i min ålder. Täck på alla barn som dricker ur flaskor av plast och blir fyllda av mikroplast. Hur ska deras liv se ut som vuxna.

Vi får allt större miljö- och hälsoproblem med plast

21 jun 2019

I nyheterna har det under juni månad tagits upp ett flertal problem som följer av vår plastkonsumtion. Vi kan identifiera problemen både som livsstilsrelaterade och som skadliga effekter. Jag ska i detta inlägg ge en översikt av läget idag för dessa båda aspekter.

Vi ökar vår plastanvändning

I ett pressmeddelande från Naturvårdsverket (19/6) framgår det att användningen av plast i Sverige har ökat de senaste åren. Från år 2010 till år 2017 har den totala mängden plast vi använder ökat med 300 000 ton och det motsvarar en ökning på ca 30 kilo plast per person och år.

Ökningen, från 900 000 ton plast till 1 300 000 ton, motsvarar ungefär 40 procent vilket får anses vara en anmärkningsvärt stor ökning med tanke på hur mycket plastens negativa effekter har diskuterats. Trenden att plastbanta som har pågått några år har inte haft någon märkbar effekt i det stora hela. Medan vissa kanske minskar sin plastanvändning ökar den stora majoriteten sin.

Från Naturvårdsverkets kartläggning kan man se att antalet förpackningar av plast ökar därför att fler produkter plastas in, som inte tidigare var inplastade, plus att vi köper fler produkter som är inplastade. En annan sida av plastökningen vilar på industrin som har stora volymer plast i sina embalage. Ansvaret bakom den ökade användningen av plast ligger på hela samhället och inte enbart den enskilde konsumenten.

Effekterna av den ökade plastanvädningen är (1) att mer plast går till förbränning vilket leder till ökade utsläpp av koldioxid, (2) mer plast hamnar i naturen vilket leder till skadliga effekter på miljön och (3) mer plast är inbakad i produkter som gör det närmast omöjligt att separera ut plasten för att återvinna eller återanvända den.

Mässlingen - vaccinera eller inte vaccinera

15 jun 2019

Med anledning av utbrottet av mässlingen i USA, som har pågott i över ett halvår, tänker jag skriva några rader om värdet av att vaccinera barn (och vuxna). Det är i skrivande stund över 1000 smittade varav den stora andelen bor i New York. Innan någon tar det jag skriver på för stort allvar börjar jag med att slå fast att jag inte är läkare. Jag uttalar mig inte om de medicinska effekterna utan möjligtvis om bristen på effekter. Jag försöker inte övertyga någon om att välja det ena eller andra utan vill bara sätta diskussionen i ett perspektiv. Bedöm själv.

Utgångspunkten är hur allvarlig sjukdomen mässlingen är. Det är svårt att slå fast då vi har haft frivillig men omfattande vaccinering under många decennier i Sverige. Vårt land är ändå världsbäst på att föra offentlig dokumentation av vad som händer under ett år. Statistiska Centralbyrån (SCB) har statistik på hur människor dog före mässlingsvaccin fanns tillgänlig för allmänheten. Det finns inte statistik för varje år så man får ta det som ligger närmast. År 1961 är det år då det finns omfattande underlag över dödsorsaker i absoluta tal.

Vaccin infördes 1971 då man erbjöd en dos de första åren i livet. Från och med 1982 erbjuds två doser. En vid 18 månaders ålder och en vid 6-8 års ålder. Man kan tydligt se i Folkhälsomyndighetens statistik att antalet som smittades i mässlingen minskade efter 1982 till att så småningom landa på (strax över) noll. Det rör sig om några tiotal smittade per år och då har de huvudsakligen smittats utomlands.

När man diskuterar antalet dödsfall som orsakats av mässlingen får man veta hur dödlig sjukdomen är. De som dog av mässlingen år 1961 kan ha dött av fler orsaker än mässlingen (t.ex. svagt hjärta eller dålig hygien). Statistiken säger inget om flera samverkande faktorer utan om den antagna huvudorsaken.

Det finns de som menar att vaccinet i sig är farligt. Så kan det vara även om ingen känd forskning styrker detta. När man tittar på statistiken från 1961 får man de mest sannolika svar där vaccin varken hjälper eller stjälper.

Enligt Folhälsomyndighetens statistik insjuknade ungefär 24 000 individer i Sverige i mässlingen år 1961. Enligt SCB dog 2 individer där mässlingen ansågs vara dödsorsaken. En av dessa var ett år och en var tre år.

Man kan läsa i wikipedia och andra källor att risken att avlida normalt är 0,2 procent. Den statistiken måste inbegripa sjuka barn i länder där undernäring är hög och hygienen är låg. I dessa regioner skulle barnen kunna dö av en lång rad andra sjukdomar som vi i Sverige inte dör av. År 1961 när två av 24 000 insjuknade avled var den faktiska andelen 0,008 procent.

Om jag skulle påstå att endast en av 12 000 som kör för fort åker fast för fortkörning skulle du tänka: "Oj vad lite. Det finns ju nästan ingen risk att jag, de gånger jag åker för fort, ska åka fast." Alltså kan man fortsätta att åka för fort.

Är det då någon som tänker: Oj, en av 12 000 som smittas av mässlingen dör. Det är ju stor risk att just jag eller mitt barn dör?

Jag tycker att man ska sätta dessa två dödsfall i perspektiv.

År 1961 dog många tusen svenskar. Här följer några exempel på orsaker och hur många som dog av dessa orsaker 1961:

  • Motorfordonsolyckor, 1145 (126 var under 15 år)
  • Diabetes, 1085
  • Psykiska sjukdomar, 250
  • Influensa, 98
  • Skrumplever, 449
  • Mord och dråp, 39
  • Skador genom yttre våld och förgiftning, 4704
  • Sjukdomar i andningsorganen, 3686
  • Mässlingen, 2 (av ungefär 24 000 sjukdomsfall)

Som ytterligare en  jämförelse dör fler genom mord och dråp idag (108 år 2018) än 1961. Som om detta inte är nog, de senaste 20 åren har i genomsnitt fyra till fem barn mördats per år. Vuxnas våld mot barn är dubbelt så dödligt i år som mässlingen var 1961. Vår hälsa, livslängd och sjukvård är med största sannolikhet bättre nu än 1961 vilket innebär att vi möjligvis skulle ha färre dödsfall idag än för 60 år sedan om vi inte hade vaccin idag heller.

Av de två dödsfall som rapporterades 1961 var ett barn i ettårsåldern. Det betyder, kan man anta, att med nutidens vaccinerinsprogram skulle vi ändå inte kunna garantera att barn under 18 månader inte insjuknar. Svaret är att eftersom nästan inga är sjuka tack vare vaccineringen blir inte heller barn under 18 månader smittade.

Om nu dödsrisken av mässling i Sverige är försvinnande liten är det ett svagt argument att bekosta massvaccinering när effekten är närmast minimal. Nästa argument är då att det finns följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation. Från ett större sjukdomsutbrott i Frankrike 2008 till 2011 fick 0.5 procent av de som smittades hjärninflammation, d.v.s. fem av 1000. Av de som får hjärninflammation globalt dör ca 3.5 procent. Dödsrisken är sannolikt lägre i Sverige. Det betyder att mindre än två på 10 000 som får mässlingen riskerar att dö av följdsjukdomen hjärninflammation.

Sannolikheten att träffas av blixten under ett 80-årigt liv är 1 på 10 000. Att först bli smittad av mässlingviruset, bli sjuk i mässling, därefter få hjärninflammation som följdsjukdom och slutligen att dö av hjärninflammation ligger ungefär på samma nivå. Detta gäller dock bara dem som har insjuknat i mässlingen först. Det är alltså 0.1 promille som riskerar att bli träffade av blixten under sin livstid som kan jämföras med 0.08 promille som dog av mässlingen år 1961 och 0.17 promille som dör av hjärninflammation globalet efter att först ha haft mässlingen, och sannolikt lägre än så i Sverige.

En uppskattning från de smittade i USA, i slutet av maj, är att 10 procent blev smittade trots att de hade vaccinerat sig. Det ligger i linje med den officiella statistiken. Fem till tio procent av dem som har vaccinerats en gång kan bli smittade. De som har vaccinerats två gånger löper mindre risk för smitta, fem procent eller färre blir smittade.

Efter denna genomgång har jag två kommentarer.

1. Är dödsfall och hjärninflammation av så få en reall orsak till massvaccinering? Svaret är närmast enbart av ekonomisk relevans. Vi har å ena sidan en kostnad för vaccinering för att slippa mässlingen och å andra sidan en kostnad för vård om vi skulle ha tusentals sjuka varje år. Vilken kostnad är störst? Det finns också en ekonomisk vinst. De företag som tillverkar vaccin tjänar miljarder på att sälja vaccin globalt. Trots att vaccin finns är det inte tillgängligt i fattiga länder där det behövs som bäst.

2. Är mässlingen ett samhällsproblem? Tusentals människor dog 1961 i trafikolyckor och som en följd av våld och förgiftning. Det var möjligtvis ett samhällsproblem. Vi människor kan både avsiktligt och oavsiktligt vara brutala mot varandra. Vore det inte bättre att satsa resurser på att minska dödligheten genom olyckor och våld? Det dör alltså i genomsnitt fyra barn om året till följd av mord. Det är fler än det antal barn som dog av mässligen 1961. Finns det någon anledning att anse att död genom mässlingen är värre än död genom mord?

Du kanske inte tycker att det är fruktbart att göra jämförelser av ovan slag. Jag tycker att det är viktigt att sätta saker i perspektiv. Vad krävs för att vi ska få noll döda i trafiken? Vad krävs för att vi ska få noll misshandlade i hemmen? En del av dessa som misshandlas i hemmen dör till följd av sina skadar.

Kan mässlingen vara relaterad till livsstil? Ja på nationell nivå, på klassnivå och på personlig nivå. På nationell nivå har fattigare länder svårare att hantera sjukdomar som mässlingen både förebyggande och i form av behandling av sjuka. I vissa länder där den generella standarden är ganska god kan ändå de som tillhör den lägsta samhällsklassen vara sämre rustade därför att de inte har råd med rent vatten, nyttig och allsidig mat samt sjukvård. På ett personlig plan handlar det om att ha en god allmänhälsa. De enskilda individer som försummar sin eller sina barns hälsa är i riskzonen.

Hållbar livsstil är för mig att leva på ett sådant sätt att man har en i grunden god hälsa och ett bra immunförsvar. Detta är det bästa skyddet vi kan ha mot sjukdomar. Precis som med vaccin är god allmänhälsa förebyggande. God allmänhälsa är dock billigare. Här kan vi prata om ekonomisk hållbarhet.

Nu har jag sagt mitt. Vad vill du säga i frågan?

← Äldre inlägg