Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Mässlingen - vaccinera eller inte vaccinera

Med anledning av utbrottet av mässlingen i USA, som har pågott i över ett halvår, tänker jag skriva några rader om värdet av att vaccinera barn (och vuxna). Det är i skrivande stund över 1000 smittade varav den stora andelen bor i New York. Innan någon tar det jag skriver på för stort allvar börjar jag med att slå fast att jag inte är läkare. Jag uttalar mig inte om de medicinska effekterna utan möjligtvis om bristen på effekter.

Utgångspunkten är hur allvarlig sjukdomen mässlingen är. Det är svårt att slå fast då vi har haft frivillig men omfattande vaccinering under många decennier i Sverige. Vårt land är ändå världsbäst på att föra offentlig dokumentation av vad som händer under ett år. Statistiska Centralbyrån (SCB) har statistik på hur människor dog före mässlingsvaccin fanns tillgänlig för allmänheten. Det finns inte statistik för varje år så man får ta det som ligger närmast. År 1961 är det år då det finns omfattande underlag över dödsorsaker i absoluta tal.

Vaccin infördes 1971 då man erbjöd en dos de första åren i livet. Från och med 1982 erbjuds två doser. En vid 18 månaders ålder och en vid 6-8 års ålder. Man kan tydligt se i Folkhälsomyndighetens statistik att antalet som smittades i mässlingen minskade efter 1982 till att så småningom landa på (strax över) noll. Det rör sig om några tiotal smittade per år och då har de huvudsakligen smittats utomlands.

När man diskuterar antalet dödsfall som orsakats av mässlingen får man veta hur dödlig sjukdomen är. De som dog av mässlingen år 1961 kan ha dött av fler orsaker än mässlingen (t.ex. svagt hjärta eller dålig hygien). Statistiken säger inget om flera samverkande faktorer utan om den antagna huvudorsaken.

Det finns de som menar att vaccinet i sig är farligt. Så kan det vara även om ingen känd forskning styrker detta. När man tittar på statistiken från 1961 får man de mest sannolika svar där vaccin varken hjälper eller stjälper.

Enligt Folhälsomyndighetens statistik insjuknade ungefär 24 000 individer i Sverige i mässlingen år 1961. Enligt SCB dog 2 individer där mässlingen ansågs vara dödsorsaken. En av dessa var ett år och en var tre år.

Man kan läsa i wikipedia och andra källor att risken av avlida normalt är 0,2 procent. Den statistiken måste inbegripa sjuka barn i länder där undernäring är hög och hygienen är låg. I dessa regioner skulle barnen kunna dö av en lång rad andra sjukdomar som vi i Sverige inte dör av. År 1961 när två av 24 000 insjuknade avled var den faktiska andelen 0,008 procent.

Om jag skulle påstå att endast en av 12 000 som kör för fort åker fast för fortkörning skulle du tänka: "Oj vad lite. Det finns ju nästan ingen risk att jag, de gånger jag åker för fort, ska åka fast." Alltså kan man fortsätta att åka för fort.

Är det då någon som tänker: Oj, en av 12 000 som smittas av mässlingen dör. Det är ju stor risk att just jag eller mitt barn dör?

Jag tycker att man ska sätta dessa två dödsfall i perspektiv.

År 1961 dog många tusen svenskar. Här följer några exempel på orsaker och hur många som dog av dessa orsaker 1961:

  • Motorfordonsolyckor, 1145 (126 var under 15 år)
  • Diabetes, 1085
  • Psykiska sjukdomar, 250
  • Influensa, 98
  • Skrumplever, 449
  • Mord och dråp, 39
  • Skador genom yttre våld och förgiftning, 4704
  • Sjukdomar i andningsorganen, 3686
  • Mässlingen, 2 (av ungefär 24 000 sjukdomsfall)

Som ytterligare en  jämförelse dör fler genom mord och dråp idag (108 år 2018) än 1961. Som om detta inte är nog, de senaste 20 åren har i genomsnitt fyra till fem barn mördats per år. Vuxnas våld mot barn är dubbelt så dödligt i år som mässlingen var 1961. Vår hälsa, livslängd och sjukvård är med största sannolikhet bättre nu än 1961 vilket innebär att vi möjligvis skulle ha färre dödsfall idag än för 60 år sedan om vi inte hade vaccin idag heller.

Av de två dödsfall som rapporterades 1961 var ett barn i ettårsåldern. Det betyder, kan man anta, att med nutidens vaccinerinsprogram skulle vi ändå inte kunna garantera att barn under 18 månader inte insjuknar. Svaret är att eftersom nästan inga är sjuka tack vare vaccineringen blir inte heller barn under 18 månader smittade.

Om nu dödsrisken av mässling i Sverige är försvinnande liten är det ett svagt argument att bekosta massvaccinering när effekten är närmast minimal. Nästa argument är då att det finns följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation. Från ett större sjukdomsutbrott i Frankrike 2008 till 2011 fick 0.5 procent av de som smittades hjärninflammation, d.v.s. fem av 1000. Av de som får hjärninflammation globalt dör ca 3.5 procent. Dödsrisken är sannolikt lägre i Sverige. Det betyder att mindre än två på 10 000 som får mässlingen riskerar att dö av följdsjukdomen hjärninflammation.

Sannolikheten att träffas av blixten under ett 80-årigt liv är 1 på 10 000. Att först bli smittad av mässlingviruset, bli sjuk i mässling, därefter få hjärninflammation som följdsjukdom och slutligen att dö av hjärninflammation ligger ungefär på samma nivå. Detta gäller dock bara dem som har insjuknat i mässlingen först. Det är alltså 0.1 promille som riskerar att bli träffade av blixten under sin livstid som kan jämföras med 0.08 promille som dog av mässlingen år 1961 och 0.17 promille som dör av hjärninflammation globalet efter att först ha haft mässlingen och sannolikt lägre än så i Sverige.

En uppskattning från de smittade i USA, i slutet av maj, är att 10 procent blev smittade trots att de hade vaccinerat sig. Det ligger i linje med den officiella statistiken. Fem till tio procent av dem som har vaccinerats en gång kan bli smittade. De som har vaccinerats två gånger löper mindre risk för smitta, fem procent eller färre blir smittade.

Efter denna genomgång har jag två kommentarer.

1. Är dödsfall och hjärninflammation av så få en reall orsak till massvaccinering? Svaret är närmast enbart av ekonomisk relevans. Vi har å ena sidan en kostnad för vaccinering för att slippa mässlingen och å andra sidan en kostnad för vård om vi skulle ha tusentals sjuka varje år. Vilken kostnad är störst? Det finns också en ekonomisk vinst. De företag som tillverkar vaccin tjänar miljarder på att sälja vaccin globalt. Trots att vaccin finns är det inte tillgängligt i fattiga länder där det behövs som bäst.

2. Är mässlingen ett samhällsproblem? Tusentals människor dog 1961 i trafikolyckor och som en följd av våld och förgiftning. Det var möjligtvis ett samhällsproblem. Vi människor kan både avsiktligt och oavsiktligt vara brutala mot varandra. Vore det inte bättre att satsa resurser på att minska dödligheten genom olyckor och våld? Det dör alltså i genomsnitt fyra barn om året till följd av mord. Det är fler än det antal barn som dog av mässligen 1961. Finns det någon anledning att anse att död genom mässlingen är värre än död genom mord?

Du kanske inte tycker att det är fruktbart att göra jämförelser av ovan slag. Jag tycker att det är viktigt att sätta saker i perspektiv. Vad krävs för att vi ska få noll döda i trafiken? Vad krävs för att vi ska få noll misshandlade i hemmen? En del av dessa som misshandlas i hemmen dör till följd av sina skadar.

Kan mässlingen vara relaterad till livsstil? Ja på nationell nivå, på klassnivå och på personlig nivå. På nationell nivå har fattigare länder svårare att hantera sjukdomar som mässlingen både förebyggande och i form av behandling av sjuka. I vissa länder där den generella standarden är ganska god kan ändå de som tillhör den lägsta samhällsklassen vara sämre rustade därför att de inte har råd med rent vatten, nyttig och allsidig mat samt sjukvård. På ett personlig plan handlar det om att ha en god allmänhälsa. De enskilda individer som försummar sin eller sina barns hälsa är i riskzonen.

Hållbar livsstil är för mig att leva på ett sådant sätt att man har en i grunden god hälsa och ett bra immunförsvar. Detta är det bästa skyddet vi kan ha mot sjukdomar. Precis som med vaccin är god allmänhälsa förebyggande. God allmänhälsa är dock billigare. Här kan vi prata om ekonomisk hållbarhet.

Nu har jag sagt mitt. Vad vill du säga i frågan?

15 jun 2019