När jag i slutet av 1990-talet läste humanekologi vid Göteborgs Universitet fick vi studenter som en av flera kursuppgifter att skriva ett inlägg till en miljötidskrift. Innehållet i texten skulle relatera till innehållet i kursen. Jag hade av kursinnehållet blivit inspirerad att skriva om hur man kan skapa grönområden i storstadsmiljöer. Av någon anledning kör man fast i tankarna och tror att grönska måste växa på marknivå. Den som har varit i Hongkong vet att så inte behöver vara fallet. Min tanke var att använda tidigare outnyttjade ytor, nämligen platta tak. Många byggnader i storstäder har platta tak som varken används för att vara på, placera solceller på eller för att plantera växter på.
Googles huvudkontor i London
Tanken att ha växter på byggnader i stor skala är långtifrån ny. Ett av världens sju underverk bygger på denna idé.
Babylons hängande trädgårdar
Jag spånade om att ha växthus på taken, att eventuellt ha träd och buskar på taken och att ha solceller på sidan av byggnaderna. Det är ju ytor som annars inte används till något annat. Till de positiva effekterna hör att mer växtlighet i staden tar upp den lokala koldioxiden. Viss del av koldioxiden i luften binds på så sätt upp och behöver inte nå växthuslagret. På plussidan hör också de estetiska effekterna. Det ser trevligare ut med grönska. Människor mår bättre av att ha grönska runt sig. Självklart är det en fördel att ha mat tillgängligt så nära när det är odlingssäsong.
På minussidan har vi den förorenade luften i städerna som skulle kunna ha negativ inverkan på växtligheten, särskilt om den ska ätas. Det gäller främst sådant som kommer ifrån förbränning och från bildäck. Alla som har bott nära en motorväg mitt i stan vet vad jag pratar om. Det blir som ett svart fett lager på räcken, fönsterbläck och utemöbler. Det sprider sig även in i husen till väggar och möbler. Detta vill man inte ha på ätbara grödor Sedan är det dessvärre så att höga halter av kvävedioxid en solig dag till viss del omvandlas till marknära ozon som i sin tur skadar växtligheten, d.v.s. hämmar tillväxten (marknära ozon är också starkt irriterande för luftvägar och ögon på människor och djur). Tanken är ändå trots dessa negativa effekter att mer grönska i stadsmiljön ska förbättra luftkvalitén totalt sett och därmed blir det mer och mer rimligt att odlade grönsaker på hustaken kan ätas.
När jag fick min insändare publicerad hade de lagt till en bild med någon som hade på sig ett par gummistövlar och höll en plåthink full med potatis. Till bilden stod det: "Älskling, jag ska bara upp på taket och hämta potatis". Lite fint samtidigt som man kan förstå att redaktionen passade på att driva med inlägget en smula. Jag fick en del positiva kommentarer från olika människor inklusive mina studiekamrater. Sedan blev det tyst. Ända tills idag då jag läser i GP. Först en kort tillbakablick.
Under 2017 anlades en odlingsyta på taket till Clarion Hotel Post mitt i Göteborg. Under sensommaren 2018 leverarade odlingen till byggnadens två restauranger. De understryker att det inte är många meter från jord till bord. En tanke som i sig är hållbar då man undviker både transporter och paketering. Odlingen som går under namnet Urban Garden är Nordens första hoteltakodling. Ett av Clarions hotell i Oslo ska göra samma sak.
I dagens GP visas planerna för Masthuggskajen med ett kombinerat parkeringshus, idrottshall och takodling med restaurang och utsikt över älven. Takvåningen ska inhysa norra europas största takodling på ca 1200 kvadratmeter plus växthus på 200 kvadratmeter och en restaurang på 250 kvardatmeter. Ytan ska vara öppen för alla besökare. Samtidigt ska restaurangen dra nytta av färskodlade grönsaker från odlingen och växthusen. Det kommer att bli som ett parkområde i stadsdelen. Allt ska vara färdigt till 2021 då Göteborg firar 400 år.
En skiss på hur masthuggets takodling kommer att se ut
Naturligtvis kommer frågan upp om dessa takodlingar är så fräscha. Luften är ju inte helt ren, som jag påpekat ovan. Svaret från projektets förespråkare menar att luften hela tiden blir bättre och bättre. Även om jag tror att detta stämmer var det inte många år sedan EU bötfällde Göteborg för att luften var en av Europas sämsta. Alla åtgärder för att komma bort ifrån en traditionell stadsmiljö med tät biltrafik är positiva.
Den gröna stadens livsstil blir allt mer trolig. Idag är det ingen som skrattar åt idén och än mindre tycker att den är svårgenomförbar. Fram för mer gröna byggnader och tak i städer.