Från mina tidigare studier om hållbar livsstil i det projekt som pågick med 60 hushåll i Stockholm för snart tio år sedan gjordes mätningar, inte av mig, för att kunna bestämma hur mycket utsläpp av växthusgaser som ett hushåll gav upphov till genom olika livskategorier. Dessa kategorier är transporter, boendedrift, mat, kläder och skor, möbler/inredning, samt rekreation och fritid. Flyg ingår som transporter om det är i jobbet medan det ingår i rekreation och fritid om det är på semestern.
Det har pratats mycket om hur transporter bidrar till utsläpp och hur mycket mat, indirekt, bidrar till utsläpp. I samband med uppvärmning av bostadshus kommer även boendet och boendedrift in i diskussionen i ett tidigt skede. Det har inte pratats som mycket om kläder och skor eller om rekreation och fritid. Hur stor inverkan har dessa på direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser?
Av ovan nämnda kategorier är det fyra som sticker ut. Transporter och boendedrift står för vardera 16 % av alla utsläpp av växthusgaser. Maten står för 26 % av alla utsläpp medan rekreation och fritid står för 27 % av alla utsläpp. Det betyder att kläder och skor, möbler/inredning och övrigt tillsammans utgör 15 %. Vi behöver ha mer fokus på rekreation och fritid. Det är dessutom en kategori som är mer livsstilsrelaterad än t.ex. boendedrift. Alla behöver vi ju en bostad, uppvärmning och basala vitvaror. Skillnaderna från ett hushåll till ett annat kan vara ganska stora men det är vad vi gör på fritiden som främst kopplas till individens livsstil. Vad vi unnar oss när vi inte arbetar kan lätt bli den stora boven bland växthusgasutsläppen. Här ingår naturligtvis vad vi gör på semestern och semesterresor.
Jag roade mig med, av pedagogiska skäl, att räkna ut hur mycket en hundralapp i genomsnitt bidrar med i termer av utsläpp av växthusgaser. Det visade sig att genomsnittet för de ca 60 hushåll som ingick i mätningen är 3.8 kg växthusgaser per hundralapp. Att konsumera bidrar oundvikligen till utsläpp. Naturligtvis beror det på vad du köper för hundralappen. En hundralapp spenderad på mat bidrar till 5.9 kg växthusgasutsläpp. En hundralapp spenderad på kläder och skor bidrar till 3.1 kg växthusgaser.
Om vi kunde äta kläder och skor hade det alltså varit bättre för oss och vår planet. Detta är intressant när vi vet att bomullsodling ligger i topp när det gäller konstgödsling, användandet av bekämpningsmedel och förbrukning av vatten. Ändå är matproduktion och matkonsumtion en mycket större utsläppskälla.
Uttryckt på ett annat sätt lägger hushåll i genomsnitt 16 procent av sitt omsatta kapital på mat medan maten står för 26 procent av utsläppen av växthusgaser. Hushållen lägger 7 procent av sitt omsatta kapital på kläder och skor som bidrar till ca 5 procent av utsläppen. Återigen kan vi se att de spenderade pengarna ger olika effekt.
Det är en viss spännvidd i hur hushållens matinköp respektive klädinköp bidrar till utsläpp. Det hushåll som bidrar till störst utsläpp per spenderad hundralapp orsakar 7.3 kg utsläpp medan det hushåll som bidrar med minst utsläpp per spenderad hundralapp orsakar 4.5 kg utsläpp. På motsvarande sätt kan man se att det hushåll som bidrar till störst utsläpp på kläder och skor per spenderad hundralapp orsakar 4.4 kg utsläpp medan det hushåll som bidrar med minst utsläpp per spenderat hundralapp orsakar 1.8 kg. Från detta kan vi lära att det går att välja vad man vill lägga sina pengar på. Nu gäller det bara att klura ut vad man ska välja och vad man ska undvika.
Jag vill köpa små utsläpp av växthusgaser för en hundralapp, tack.