Blogg | Hållbar livsstil

Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Blogg

Att få ihop livspusslet

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden men en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är. En hållbar livsstil är med andra ord en livsstil där man inte kan vara duktig på allt eller ens de viktigaste delarna i livet. Man får acceptera att det räcker att få ihop livet. Man behöver inte göra väl ifrån sig inom mer än ett område. Det verkar mest hållbart.

Hur tänker du?

Vad är tencel och hur miljövänligt är det?

27 jul 2018

I takt med att efterfrågan på fibrer till textilier ökar görs omfattande försök att använda alternativ till bomull och polyester som är de mest använda materialen idag. Polyester är en ändlig resurs som måste minska på sikt och konventionellt framställd bomull har stor negativ inverkan på miljön. Det finns alternativ som är baserade på fibrer från olika sorters trä. Viskos är ett material som redan används i stor utsträckning men det finns bättre alternativ som lyocell. Det görs också försök att skapa fibrer och garn av papper men det är en bit kvar till det alterantivet kan erbjudas i stor skala. Lyocell har i nuläget en god potential. Så vad är lyocell? Man kan enkelt säga att det är en förbättring av viskosframställningen som kräver färre kemikalier och framför allt mindre mängder kemikalier.

Tencel - en naturfiber

Så hur kommer tencel in i bilden? Jo, tencel är en ytterligare förbättring av lyocell på grund av att råvaran tas från certifierad skog och att hela processen är så energi- och kemikaliesnål som det för närvarande går. Tencel är ett skyddat varumärke som ägs av det österikiska företaget Lenzing som har en tydlig hållbarhetsprofil. Själva produkten är därtill certifierad med EUs ECO label (tidigare EU-blomman). Ur miljösynpunkt är lyocell ett bättre alternativ än viskos som båda framställs av snabbväxande träd men tencel är den bästa varianten av lyocell som för närvarande finns. Det kan finns små variationer beroende på vilket trädslag som används. Tencel framställs av eukalyptus vilket är att föredra. Bambu fungerar också bra. I Sverige skulle vi kunna använda bok och tall för framställning av lyocell.

Kvalitet

När man väl har framställt garn av cellulosa som i sin tur används för att producera tyg är tenceltyg i det mesta en överlägsen produkt jämfört med bomullstyg. Tenceltyg kan göras mjukare vilket ger än luftig och sval känsla mot kroppen. Det mjuka, svala tyget passar perfekt på barn en varm sommardag då det behåller fukten och inte blir ohygieniskt när man svettas i det. Tencel känns fräscht och rent, på gränsen till lyxigt. Tenceltyg kan också göras slitstarkt och lätt mäta sig med denim av bomull. Kvalitet kan också mätas genom att utsätta tyg för slitage som tvättning, torkning, nötning och dragning. Tenceltyg klarar detta minst lika bra som bommulstyg. Det krymper heller inte lika mycket vid tvätt. Det finns med andra ord ingen anledning att nedvärdera tencel i förhållande till bomull. Tvärt om. Tenceltyg är av hög kvalitet.

En miljöjämförelse mellan tencel och bomull

De paramtetrar man kan jämföra för att väga in miljöpåverkan är: landanvändning, vattenförbrukning, konstgödsling, bekämpningsmedel, energianvändning och utsläpp av växthusgaser.

Bomullsodling upptar stora landarealer som instället skulle kunna användas till odling av grödor. Det krävs ungefär 7.5 gånger så mycket landareal för att framställa bomull som det krävs för att framställa eukalyptus. Om man kan ta ut mer fibrer till textilier från eukalyptus skulle man kunna frigöra mängder med god jordbruksareal.

Det är välkänt att bomull kräver enorma mängder vatten. Det kan behövas 7000 liter vatten för att få ett kilo bomull. Det behövs mellan 200 och 500 liter vatten för att få ett kilo råvara till tencel. Med tanke på att det är vattenbrist i stora delar av världen där bomull odlas är det en ganska dålig idé att fortsätta med bomullsodling.

Mängden konstgödsel som används till bomullsodling är ungefär tre gånger så stor som till eukalyptus. När det gäller användandet av bekämpningsmedel som ofta skadar hela ekosystemet kan det faktiskt vara möjligt att klara sig nästan helt utan i en välskött skog. Bomullsodlingar kräver stora mängder kemikalier. Även om man skulle använda bekämpningsmedel i skog som ska användas till tencel kan det inte bli tal om liknande mängder. Eftersom den skog som används till tencel är certifierad och märkt med ECO label har ett minimum av bekämpningsmedel använts.

Så här långt verkar tencel vara överlägset bomull. När vi kommer till energiförbrukning ser det värre ut. Från råvara till garn krävs det ungefär 40 procent mer energi för att framställa tencelgarn jämfört med bomullsgarn. Om energin kommer från solceller är det ett mindre problem men om energin kommer ifrån fossila bränslen är det ett stort problem. Det är främst framställningen av tencelfibern som är enerrgikrävande. För att cellulosan ska bli en fiber behövs mängder av kemikalier. Nu är dessa kemikalier inte så miljöskadliga och de återanvänds dessutom till 99 % men utan dessa kemikalier skulle det inte gå att framställa fibrer och det är denna process som kräver mycket energi. Man skulle kunna säga att en miljövänlig process blir problematisk för att den samtidigt är energikrävande. Åter igen är detta ett mindre problem om energi kommer från solceller.

Slutligen har vi utsläppen av växthusgaser från produktionen av de respektive fibrerna. Bomullsodling bidrar med ungefär fem gånger så mycket utsläpp av växthusgaser som tencel. Faktum är att eukalyptus absorberar stora mängder koldioxid vid tillväxten. Nettotillskottet är därför nära noll vid avverkning men det blir ett påslag vid framställningen av fibrerna.

Några negativa effekter

Eftersom jämförelsen görs mellan bomull och eukalyptus måste man ta med i beräkningen att eukalyptus inte kan odlas var som helst. En storskalig odling som kan täcka en del av dagens bomullsodling kan bli mycket problematisk. Däremot finns det andra trädslag som är nästan lika bra som kan växa även i kallare delar av jorden. Det går med andra ord att på sikt ersätta mycket av den bomull som odlas idag. Så länge framställningen av fibrer är så energikrävande kan detta ses som den främsta negativa effekten av att vi får mer tencel på marknaden. Tenceltyg i sig har nästan inga svagheter jämfört med bomull. Samtidigt får man vara på det klara med att textilier används till olika saker och ska tillgodose olika behov. Det bästa är att ersätta polyester och bomull med ett flertal alternativ som har olika egenskaper. Tencel är bra på många sätt men det kan behövas andra material som täcker vissa behov.

I detta inlägg görs bara jämförelser av bomull och tencel från odling till tyg. Hur man sedan syr och fraktar godset kan ha stora negativa miljöeffekter. Bara för att råvaran och materialet är bättre betyder inte det att sluprodukten är så mycket bättre. Det är inget som hindrar en klädfabrik ifrån att använda kemikalier vid produktionen av kläder som sitter kvar i plaggen. För att vara på den säkra sidan bör klädfabrikerna vara GOTS-certifierade eller Fairtrade-certifierade. Om tillverkningen sker i en annan del av världen och ska fraktas till Sverige finns det alltid en liten risk att fraktbolagen använder bekämpningsmedel i conteinrarna. Det positiva för oss inom EU är att tencel framställs av ett österrikiskt bolag som har stora delar av sin tillverkning inom EU. Därför blir frakterna korta och kemikaliehanteringen minimal.

Hör av dig om du känner till fler negativa effekter av tencel. Materialet har potential men frågan är om det är tillräckligt utvärderat.

 

Hållbar kosthållning

24 jul 2018

Det är känt att vår mat står för ca 25 procent av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser. Därför är det värt att noga tänka över vilken kosthållning man vill ha. Föda som har framställts i en industriell skala leder till mer utsläpp medan föda som kommer direkt ur jorden har bidragit med lite utsläpp. Föda som är producerad långt bort medför mer utsläpp än föda som är producerad i närområdet. Samtidigt kommer mycket av vår mat ifrån handeln och där gäller det som kund att visa vilka varor som är efterfrågade. Om det rör sig om en viss kategori som inte så ofta går att få ekologisk kan det vara bättre att köpa något som kommer ifrån Sydamerika eller Australien. Det ger en signal till handeln att de behöver ta in mer mat som är KRAV-märkt eller har annan eko-märkning. Närhetsprinicipen behöver därför inte alltid gälla.

Sov gott

12 jul 2018

Hur väljer du kudde? För mig är en kudde en av de mest krävande detaljerna i sovrummet. Det beror på sådana saker som hårdhet/mjukhet eller stumhet/flexibilitet. En kudde får inte vara varken för mjuk eller för hård. Den får inte vara för stum men heller inte för flexibel. Flexibel är kudden när den lätt ändrar form eller helt tappar form. Det som är rätt hårdhetsgrad och rätt grad av stumhet för en person är det säkert inte för en annan person. Vi kan vara väldigt picky när det gäller de rätta kvalitéerna på kuddar.

Andra faktorer som spelar roll är om de skapar allergier. Det är inte så många kuddinnehåll i sig som skapar allergier. Visst finns det de som är allergiska mot dun men det är ovanligt. Det man blir allergisk mot är damm och kvalster. Vissa sorters fyllning är damm, smuts och kvalsteravvisande. Exempel på detta är silke och kapok. Båda dessa material har andra naturliga fördelar.

GOTS-kläder som luktar illa

5 jul 2018

När man köper kläder som är GOTS-certifierade väntar man sig en ren produkt. Nu menar jag naturligtvis inte de fall där man får hem ett smutsigt plagg utan de situationer då man får hem en produkt som inte upplevs vara fri från kemikalier. Vi använder ju våra näsor till det mesta för att avgöra om det är rent och fräscht. När ett plagg har en stickande doft är det lätt hänt att man misstänker det värsta.

GOTS är den tuffaste certifiering man kan tänka sig på textilier. Råvaran ska vara ekologisk och det får inte finnas rester av skadliga kemikalier i produkten. Om det ändå luktar mysko, vad beror det på?

Är 'decoupling' en myt?

28 jun 2018

De senaste veckorna har konsumtion debatterats livligt. Den ursprungliga debatten som startade för flera decennier sedan har handlat om att nå hållbar utveckling genom minskad konsumtion eller ökad konsumtion. På senare tid pratar men om detta i termer av 'decoupling' vilket på svenska bäst översätts till frikoppling. Tanken från vissa konsumtionsentusiaster är att ekonomin kommer att kunna växa utan att materialåtgång och miljöskadande effekter behöver växa, snarare tvärt om. Det är detta som menas med frikoppling; ekonomin och miljöbelastningen går inte hand i hand utan går skilda vägar. Detta antagande bygger på att tekniken gör vårt samhälle mer effektivt, att vi konsumerar tjänster i högre usträckning och varor i lägre utsträckning samt att reningsprocesser också blir mer effektiva. Ekonomisk tillväxt behöver alltså inte innebära ökad miljöbelastning. Optimisterna menar att ekonomisk tillväxt leder till minskad miljöbelastning. Om det stämmer vore det väldigt bra för oss alla, eller hur.

Glad midsommar

22 jun 2018

Nu är det midsommarafton och allt har gått enligt planen tack vara den soliga försommaren.

Potatisen har blommat och blommar än. Det blir liten söt färskpotatis på bordet idag.

 

 

Jag önskar er alla en trevlig midsommar och hoppas att det bara innebär njutning.

Köttberget som både växer och krymper

10 jun 2018

När jag blev vegetarian som 14:åring hade jag en rad skäl och argumentet. Om jag idag fortfarande skulle vara blandkostare skulle mina argument se något annorlunda ut för att gå över till vegetarisk kost. De senaste decennierna har det handlat om resistenta bakterier, om stressade djur (vem vill äta ett annat djurs stresshormon), om slaktmetoder som är etiskt oförsvarbara, att animalisk energi är ineffektivt jämfört med andra proteinkällor, att djurbruk är en klimatbov av stora mått och att slakten av djur är groteskt stor. Idag vill jag uppehålla mig vid den sista punkten. OECD släpper regelbundet data över hur många ton djur som slaktas för konsumtion i världen per år.

 

En hundralapp utsläpp, tack

2 jun 2018

 

Från mina tidigare studier om hållbar livsstil i det projekt som pågick med 60 hushåll i Stockholm för snart tio år sedan gjordes mätningar, inte av mig, för att kunna bestämma hur mycket utsläpp av växthusgaser som ett hushåll gav upphov till genom olika livskategorier. Dessa kategorier är transporter, boendedrift, mat, kläder och skor, möbler/inredning, samt rekreation och fritid. Flyg ingår som transporter om det är i jobbet medan det ingår i rekreation och fritid om det är på semstern.

Vadå grön el?

28 maj 2018

 

Ibland stöter jag på någon skeptiker som vill diskutera el med mig. Hen stör sig på uttrycket "grön el". Vad står egentligen "grön el" för? För mig står det för produktionssättet. För den som tittar på priset för "grön el" tänker hen på vad som levereras hem till elkontakten.

En jos-beroendes bekännelser

23 maj 2018

Jag har så länge jag kan minnas älskat jos. Särskilt apelsinjos. När jag var liten drack jag också mycket druvjos. Ibland blir det blandjoser.

När man dricker så mycket jos som jag gör och dessutom njuter av det är det troligt att man utvecklar en viss känslighet. Det har fört med sig att jag helst bara dricker vissa sorters jos. Eftersom jag också har en stark vilja att enbart köpa ekologiska produkter begränsar det utbudet ganska mycket. Favoriten har en tid varit God Morgon Organic Orange Juice nice! Denna jos är inte från koncentrat. Den smakar ganska mycket som den jos man pressar hemma själv. Det finns några varianter i samma serie som är färskpressade. Sunny Citrus Blend blev snabbt en annan favorit.

 

 

Glappet mellan benämnd livsstil och levd livsstil

19 maj 2018

Jag hade förmånen att delta som extern forskare i ett projekt där deltagarna under tre år skulle bli bättre på sina utsläpp av växthusgaser. Det fanns sätt att mäta hur mycket de ungefär släppte ut per hushåll och år genom en omräknare som baserades på hushållets totala konsumtion. Jag fick möjlighet att vid flera tillfällen intervjua deltagarna om deras livsstil och samtidigt kunna titta på deras beräknade koldioxidutsläpp. Då kunde jag lätt se vilka som såg på sig själv som föregångare och hur detta stämde med beräknade utsläpp. Vissa hade hög korrelation mellan vad de sa och vad de gjorde medan andra har hög diskrepans mellan vad de sa och gjorde.

Odla potatis och squash

11 maj 2018

Jag har under hela mitt liv pendlat mellan att leva stadsliv och lantliv. I vissa fall har jag bott i utkanten av en stad som har gett en lantlig känsla samtidigt som jag har haft närheten till stadens utbud. Varje gång jag har bott på en plats med möjligheter till egen odling har jag tagit tillfället att så åtminstone potatis och squash. Det gjorde jag förra året (efter ett uppehåll på sex år) och det har jag nyligen gjort i år.

Jag är ingen landsbygdsromantiker och jag har inte händerna i jorden någon längre stund. När jag planerar och förbereder sådd känner jag mig ändå väldigt tillfreds. Det har redan börjat komma lite ogräs i odlingslotten så det gäller att ta bort det först. Sedan ska jag måtta så att det blir lagom avstånd mellan raderna och lagom avstånd mellan plantorna. En observatör kanske tänker att jag eftersträvar ordning med raka rader och precisa mått. Det är inte så jag tänker. Jag tänker att jag vill skapa de bästa förutsättningarna för varje enskild planta så att den får det ljus den behöver, det vatten den behöver och det utrymme den behöver för att växa så mycket den behöver för att ge fina potatisar. Jag är ingen maximerare i någon kvantitativ mening utan i en kvalitativ. Det är fina goda potatisar jag vill ha.

 

 

Certifierad hudvård

8 maj 2018

 

Vad är vi villiga att gnida in i hud och hår och hur kan vi kontrollera att det vi köper är bra produkter?

Det finns en massa substanser som förekommer i hudvårdsprodukter som jag inte vill ha på huden. Samtidigt har jag inte riktigt koll på vilka de är eller vad de heter, om det nu skulle vara så att de har olika namn beroende på var de används. Ett sätt att hantera detta är att köpa certifierade produkter. Jag har tittat runt lite och kommit fram till att ECOCERT är en certifiering som är pålitlig.

 

Hållbarhetspersonligheter

6 maj 2018

För några år sedan medverkade jag som forskare i ett klimatprojekt i Stockholm. Jag intervjuade ungefär hälften av de som medverkade i projektet. Efter mina intervjuer märkte jag att deltagarna grupperade sig i fem grupper. När jag senare fördjupade mig i personlighetsdrag kunde jag i efterhand se att de fem grupperingarna framstod som olika hållbarhetstyper.

Projektet gick ut på att deltagarna under tre år skulle försöka ändra sitt beteende och konsumtionsmönster från att i början av projekttiden vara medelmåttiga till att i slutet av treårsperioden bli klimatsmarta. De fick lyssna på föreläsningar, de fick litteratur, de fick varuprover, de fick göra studiebesök och de fick göra ett antal tester. Från dessa testar kunde jag se vilka som var hyfsat klimatsmarta redan i början av projekttiden och vilka som succesivt blev det mot slutet.

← Äldre inlägg