Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Blogg

Sida 2

Att få ihop livspusslet

15 aug 2018

I en nylig studie utförd vid Göteborgs universitet ville forskarna undersöka vilka delar av livet som individer satte som främst i förhållande till sin identitet. Vissa ansåg att arbetet var viktigast för vem de är och hur de ser på sig själva. Andra satte familjen, föräldrarollen eller partnerskapet främst. Ungefär en tredjedel av deltagarna i studien kunde inte säga att en av dessa komponenter var viktigast utan värderade arbetet, föräldrarollen och partnerskapet som lika viktiga. Vad får det för konsekvenser för vem man är och hur man lyckas i livet?

En direkt konsekvens av att värdera alla tre pusselbitar i livet som lika viktiga är att man inte riktigt får ihop livspusslet. Individen går hela tiden men en känsla av otillräcklighet. Inget blir tillräckligt bra. De som t.ex. värderade jobbet som viktigast kunde med gott samvete för sig själva acceptera att de inte var en perfekt partner eller förälder. De som ansåg att föräldrarollen var viktigast kunde leva med att de gjorde en medioker arbetsinsats på jobbet. De som ansåg att alla tre bitar var lika viktiga och viktigast i deras liv fick helt enkelt inte ihop det för det går inte att lyckas inom tre områden samtidigt.

Som en kompensation för sin känsla av otillräcklighet valde individerna att försaka annat som t.ex. sömnen. Detta blir inte hållbart i längden. Den troliga långsiktiga effekten är att individen kommer att fortsätta att känna sig otillräcklig eftersom sömnbrist gör att prestationen går ner. Det kommer inte att leda till att individen lyckas med något i livet.

Man kan se att det är enklare att få ihop livet om man prioriterar en pusselbit och kan leva med att andra bitar bara är ok. Att göra allt bra och identifiera sig som den som ska göra allt bra leder sannolikt till en känsla av misslyckande som är förbundet med vem man är. En hållbar livsstil är med andra ord en livsstil där man inte kan vara duktig på allt eller ens de viktigaste delarna i livet. Man får acceptera att det räcker att få ihop livet. Man behöver inte göra väl ifrån sig inom mer än ett område. Det verkar mest hållbart.

Hur tänker du?

Vad är tencel och hur miljövänligt är det?

27 jul 2018

I takt med att efterfrågan på fibrer till textilier ökar görs omfattande försök att använda alternativ till bomull och polyester som är de mest använda materialen idag. Polyester är en ändlig resurs som måste minska på sikt och konventionellt framställd bomull har stor negativ inverkan på miljön. Det finns alternativ som är baserade på fibrer från olika sorters trä. Viskos är ett material som redan används i stor utsträckning men det finns bättre alternativ som lyocell. Det görs också försök att skapa fibrer och garn av papper men det är en bit kvar till det alterantivet kan erbjudas i stor skala. Lyocell har i nuläget en god potential. Så vad är lyocell? Man kan enkelt säga att det är en förbättring av viskosframställningen som kräver färre kemikalier och framför allt mindre mängder kemikalier.

Hållbar kosthållning

24 jul 2018

Det är känt att vår mat står för ca 25 procent av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser. Därför är det värt att noga tänka över vilken kosthållning man vill ha. Föda som har framställts i en industriell skala leder till mer utsläpp medan föda som kommer direkt ur jorden har bidragit med lite utsläpp. Föda som är producerad långt bort medför mer utsläpp än föda som är producerad i närområdet. Samtidigt kommer mycket av vår mat ifrån handeln och där gäller det som kund att visa vilka varor som är efterfrågade. Om det rör sig om en viss kategori som inte så ofta går att få ekologisk kan det vara bättre att köpa något som kommer ifrån Sydamerika eller Australien. Det ger en signal till handeln att de behöver ta in mer mat som är KRAV-märkt eller har annan eko-märkning. Närhetsprinicipen behöver därför inte alltid gälla.

Sov gott

12 jul 2018

Hur väljer du kudde? För mig är en kudde en av de mest krävande detaljerna i sovrummet. Det beror på sådana saker som hårdhet/mjukhet eller stumhet/flexibilitet. En kudde får inte vara varken för mjuk eller för hård. Den får inte vara för stum men heller inte för flexibel. Flexibel är kudden när den lätt ändrar form eller helt tappar form. Det som är rätt hårdhetsgrad och rätt grad av stumhet för en person är det säkert inte för en annan person. Vi kan vara väldigt picky när det gäller de rätta kvalitéerna på kuddar.

Andra faktorer som spelar roll är om de skapar allergier. Det är inte så många kuddinnehåll i sig som skapar allergier. Visst finns det de som är allergiska mot dun men det är ovanligt. Det man blir allergisk mot är damm och kvalster. Vissa sorters fyllning är damm, smuts och kvalsteravvisande. Exempel på detta är silke och kapok. Båda dessa material har andra naturliga fördelar.

GOTS-kläder som luktar illa

5 jul 2018

När man köper kläder som är GOTS-certifierade väntar man sig en ren produkt. Nu menar jag naturligtvis inte de fall där man får hem ett smutsigt plagg utan de situationer då man får hem en produkt som inte upplevs vara fri från kemikalier. Vi använder ju våra näsor till det mesta för att avgöra om det är rent och fräscht. När ett plagg har en stickande doft är det lätt hänt att man misstänker det värsta.

GOTS är den tuffaste certifiering man kan tänka sig på textilier. Råvaran ska vara ekologisk och det får inte finnas rester av skadliga kemikalier i produkten. Om det ändå luktar mysko, vad beror det på?

Är 'decoupling' en myt?

28 jun 2018

De senaste veckorna har konsumtion debatterats livligt. Den ursprungliga debatten som startade för flera decennier sedan har handlat om att nå hållbar utveckling genom minskad konsumtion eller ökad konsumtion. På senare tid pratar men om detta i termer av 'decoupling' vilket på svenska bäst översätts till frikoppling. Tanken från vissa konsumtionsentusiaster är att ekonomin kommer att kunna växa utan att materialåtgång och miljöskadande effekter behöver växa, snarare tvärt om. Det är detta som menas med frikoppling; ekonomin och miljöbelastningen går inte hand i hand utan går skilda vägar. Detta antagande bygger på att tekniken gör vårt samhälle mer effektivt, att vi konsumerar tjänster i högre usträckning och varor i lägre utsträckning samt att reningsprocesser också blir mer effektiva. Ekonomisk tillväxt behöver alltså inte innebära ökad miljöbelastning. Optimisterna menar att ekonomisk tillväxt leder till minskad miljöbelastning. Om det stämmer vore det väldigt bra för oss alla, eller hur.

Glad midsommar

22 jun 2018

Nu är det midsommarafton och allt har gått enligt planen tack vara den soliga försommaren.

Potatisen har blommat och blommar än. Det blir liten söt färskpotatis på bordet idag.

 

 

Jag önskar er alla en trevlig midsommar och hoppas att det bara innebär njutning.

Köttberget som både växer och krymper

10 jun 2018

När jag blev vegetarian som 14:åring hade jag en rad skäl och argumentet. Om jag idag fortfarande skulle vara blandkostare skulle mina argument se något annorlunda ut för att gå över till vegetarisk kost. De senaste decennierna har det handlat om resistenta bakterier, om stressade djur (vem vill äta ett annat djurs stresshormon), om slaktmetoder som är etiskt oförsvarbara, att animalisk energi är ineffektivt jämfört med andra proteinkällor, att djurbruk är en klimatbov av stora mått och att slakten av djur är groteskt stor. Idag vill jag uppehålla mig vid den sista punkten. OECD släpper regelbundet data över hur många ton djur som slaktas för konsumtion i världen per år.

 

En hundralapp utsläpp, tack

2 jun 2018

 

Från mina tidigare studier om hållbar livsstil i det projekt som pågick med 60 hushåll i Stockholm för snart tio år sedan gjordes mätningar, inte av mig, för att kunna bestämma hur mycket utsläpp av växthusgaser som ett hushåll gav upphov till genom olika livskategorier. Dessa kategorier är transporter, boendedrift, mat, kläder och skor, möbler/inredning, samt rekreation och fritid. Flyg ingår som transporter om det är i jobbet medan det ingår i rekreation och fritid om det är på semestern.

Vadå grön el?

28 maj 2018

 

Ibland stöter jag på någon skeptiker som vill diskutera el med mig. Hen stör sig på uttrycket "grön el". Vad står egentligen "grön el" för? För mig står det för produktionssättet. För den som tittar på priset för "grön el" tänker hen på vad som levereras hem till elkontakten.

En jos-beroendes bekännelser

23 maj 2018

Jag har så länge jag kan minnas älskat jos. Särskilt apelsinjos. När jag var liten drack jag också mycket druvjos. Ibland blir det blandjoser.

När man dricker så mycket jos som jag gör och dessutom njuter av det är det troligt att man utvecklar en viss känslighet. Det har fört med sig att jag helst bara dricker vissa sorters jos. Eftersom jag också har en stark vilja att enbart köpa ekologiska produkter begränsar det utbudet ganska mycket. Favoriten har en tid varit God Morgon Organic Orange Juice nice! Denna jos är inte från koncentrat. Den smakar ganska mycket som den jos man pressar hemma själv. Det finns några varianter i samma serie som är färskpressade. Sunny Citrus Blend blev snabbt en annan favorit.

 

 

Glappet mellan benämnd livsstil och levd livsstil

19 maj 2018

Jag hade förmånen att delta som extern forskare i ett projekt där deltagarna under tre år skulle bli bättre på sina utsläpp av växthusgaser. Det fanns sätt att mäta hur mycket de ungefär släppte ut per hushåll och år genom en omräknare som baserades på hushållets totala konsumtion. Jag fick möjlighet att vid flera tillfällen intervjua deltagarna om deras livsstil och samtidigt kunna titta på deras beräknade koldioxidutsläpp. Då kunde jag lätt se vilka som såg på sig själv som föregångare och hur detta stämde med beräknade utsläpp. Vissa hade hög korrelation mellan vad de sa och vad de gjorde medan andra har hög diskrepans mellan vad de sa och gjorde.

Odla potatis och squash

11 maj 2018

Jag har under hela mitt liv pendlat mellan att leva stadsliv och lantliv. I vissa fall har jag bott i utkanten av en stad som har gett en lantlig känsla samtidigt som jag har haft närheten till stadens utbud. Varje gång jag har bott på en plats med möjligheter till egen odling har jag tagit tillfället att så åtminstone potatis och squash. Det gjorde jag förra året (efter ett uppehåll på sex år) och det har jag nyligen gjort i år.

Jag är ingen landsbygdsromantiker och jag har inte händerna i jorden någon längre stund. När jag planerar och förbereder sådd känner jag mig ändå väldigt tillfreds. Det har redan börjat komma lite ogräs i odlingslotten så det gäller att ta bort det först. Sedan ska jag måtta så att det blir lagom avstånd mellan raderna och lagom avstånd mellan plantorna. En observatör kanske tänker att jag eftersträvar ordning med raka rader och precisa mått. Det är inte så jag tänker. Jag tänker att jag vill skapa de bästa förutsättningarna för varje enskild planta så att den får det ljus den behöver, det vatten den behöver och det utrymme den behöver för att växa så mycket den behöver för att ge fina potatisar. Jag är ingen maximerare i någon kvantitativ mening utan i en kvalitativ. Det är fina goda potatisar jag vill ha.

 

 

Certifierad hudvård

8 maj 2018

 

Vad är vi villiga att gnida in i hud och hår och hur kan vi kontrollera att det vi köper är bra produkter?

Det finns en massa substanser som förekommer i hudvårdsprodukter som jag inte vill ha på huden. Samtidigt har jag inte riktigt koll på vilka de är eller vad de heter, om det nu skulle vara så att de har olika namn beroende på var de används. Ett sätt att hantera detta är att köpa certifierade produkter. Jag har tittat runt lite och kommit fram till att ECOCERT är en certifiering som är pålitlig.

 

Hållbarhetspersonligheter

6 maj 2018

För några år sedan medverkade jag som forskare i ett klimatprojekt i Stockholm. Jag intervjuade ungefär hälften av de som medverkade i projektet. Efter mina intervjuer märkte jag att deltagarna grupperade sig i fem grupper. När jag senare fördjupade mig i personlighetsdrag kunde jag i efterhand se att de fem grupperingarna framstod som olika hållbarhetstyper.

Projektet gick ut på att deltagarna under tre år skulle försöka ändra sitt beteende och konsumtionsmönster från att i början av projekttiden vara medelmåttiga till att i slutet av treårsperioden bli klimatsmarta. De fick lyssna på föreläsningar, de fick litteratur, de fick varuprover, de fick göra studiebesök och de fick göra ett antal tester. Från dessa testar kunde jag se vilka som var hyfsat klimatsmarta redan i början av projekttiden och vilka som succesivt blev det mot slutet.

← Äldre inlägg