Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Hjälp jordens bin och humlor

Det var på tapeten för ungefär tre år sedan att antalet bin och humlor minskar och att många underarter nu är rödlistade för att de är nära att utrotas. Situationen är inte bättre idag än när problemet uppmärksammades och blev en nyhet. Därför tar jag upp ämnet i detta inlägg och avslutar med konkreta tips på åtgärder som var och en av oss kan göra.

Nyckelord för detta inlägg är:

  • Biodiversitet
  • Monokultur
  • Ekosystem

Hela idén med ett ekosystem är att det består av en stor mängd organismer som är beroende av varandra i ett komplext system. Om en art försvinner kan hela systemet degraderas till en mycket artfattig naturform. Vi människor har en tendens att tro att det räcker om vi finns. De flesta arterna verkar ändå inte göra någon nytta. När man tänker så måsta man först ställa frågan vad som menas med att göra nytta. Det andra man behöver inse är att bara för att något upplevs som obetydligt och till och med besvärande för en enskild individ är det knappast oviktigt för ett ekosystem. Insekter är ett exempel på en grupp av arter som inte verkar göra någon nytta, utan mest är till besvär, men som skulle få ett ekosystem att närmast rasa samman. Faktum är att många ekosystem skulle klara sig utmärkt utan människor men inte särskilt bra utan insekter. Med den insikten gör inte människan mer nytta än insekter för ekosystemen.

Tanken att andra arter ska göra nytta för oss människor är en syn på biologin som kallas antropocentrism. Den brukar ställas mot begrepp som biocentrism och ekocentrism. De två senare innebär att man måste titta på ekosystem i sin helhet och förstå människans plats i dessa system som en av flera arter som alla är beroende av varandra. Att se människan som naturens mittpunkt som allt annat finns till för är vanligt, inte minst bland barn, men inte en särskilt gångbar syn om man ska kunna göra livet bättre för oss själva och alla arter i ett ekosystem.

Biodiversitet står för biologisk mångfald. De flesta tycker säkert att mångfald låter bättre än enfald. Ur ett ekologiskt perspektiv gör mångfald systemet mer stabilt och motståndskraftigt. System som går allt mer mot enfald blir mycket sårbara för förändringar i klimatet och andra förändringar. Den typ av omvandlingar av naturen som människan aktivt håller på med går emot att vi ska ha få arter på stora arealer. Ett konventionellt jordbruk utgår ifrån en art, t.ex. bara ett sädesslag eller bara ett slags betesdjur. Om man bara odlar vete på en stor areal försvinner alla de arter som inte trivs med vete. Kvar blir de få arter som har ett bra liv i närheten av vete medan de andra minimeras. Just för att odlingsarealerna är så enormt stora är det långt till närmaste naturtyp som är annorlunda och där andra arter trivs. Bin och humlor hör till de arter som trängs undan när naturtypen blir för ensidig. De "hänvisas" till mindre plättar där det inte finns så många bra ställen att bo på och där tillgången till mat är begränsad.

Att ha stora arealer med en dominerande växtsort kallas för monokultur. Allt kretsar kring den enda art som dominerar området. En monokultur har en låg motståndskraft mot klimatförändringar, mot extremväder som kan skilja sig markant från en säsong till en annan, mot sjukdomar eller mot skadeinsekter. Om något av detta slår ut den dominerande arten påverkar det allt runt omkring så att det antingen drar ned de arter som lever på den dominerande arten eller så att andra arter får ett större utrymme än de tidigare haft. Oavsett vilket utfallet blir är systemets sårbarhet stort och förändring är oundviklig.

Istället för monokultur är det bättre att eftersträva mångultur, d.v.s. många arter tillsammans. Den biologiska mångfalden har istället den effekt att om en art blir sjuk eller har svårt att tåla extrem väta så kan en annan art, som hela tiden lever i ekosystemet, ta dess plats och fylla en liknande funktion. Ett ekosystem med biologisk mångfald förhindrar stora förändringar som missgynnar flertalet arter. Biologisk mångfald gör ekosystemet stabilt.

Jag tar mig friheten att använda en instrumentell analogi för att beksriva skillnaden mellan biodiversitet och monokultur. Tänk dig en välsorterad verkstad. Det finns hundratals olika verktyg för varje behov. När ett problem uppstår finns det en perfekt verktyg för just det problemet. När ett annat problem uppstår finns det ett annat perfekt verktyg för ändamålet. Det kan hända att man lånar ut ett verktyg, att ett verktyg går sönder eller att man har förlagt ett verktyg så att man inte hittar det. När ett verktyg saknas och det dyker upp ett probem där det ideala verktyget inte finns till hands är det ändå troligt att något liknande verktyg går att använda. Det alternativa vektyget är tillräckligt bra för att klara utmaningen väl nog men det skulle bli bättre med det perfekta verktyget. Det är detta man menar med biodiversitet. När det sker förändringar stöttar organismerna varandra, även när en art blir sjuk eller av någon annan anledning kraftigt minskar. Om man istället tänker sig att det enda verktyg som finns i verkstaden är en skruvmejsel inser man att det blir svårt att lösa många av problemen. I de fall det behövs en skiftnyckel, en hammare, ett stämjärn, en hyvel, en insexnyckel eller en såg kommer det att gå mer eller mindre dåligt att använda en skruvmejsel. De problem som uppstår kommer i många fall inte gå att lösa. Problemen blir bara värre. Det senare exemplet är en analogi för monokultur. Förändringar som frestar på en monokultur gör att ekosystemet kommer att klara de mer eller mindre bra/dåligt. I något läge saknas motståndskraften för att ekosystemet ska hålla sig intakt.

Det främsta anledningen till att humlor ochh bin minskar är att de platser och de arter där de tidigare har känt sig hemma blir allt ovanligare då stora monokulturer breder ut sig. Humlorna och bina blir undanskuffade och minskar i antal.

Humlor och bin har en mycket viktig uppgift i ekosystemen och det är att pollinera. När en växt behöver befruktas så att den antingen kan få en frukt eller för att den ska kunna fortplanta sig behövs organismer som humlor och bin för att detta ska ske. Även om man väljer ett strikt människocentrerat perspektiv kan vi inte klara oss utan dessa pollinerare. Så länge vi vill ha äpplen eller kaffe måste vi ha pollinerande insekter som bidrar till att frukter och frön utvecklas så att dessa i sin tur kan ätas och drickas av oss människor. Det skulle bli väldigt kostsamt om vi manuellt ska pollinera över alla våra odlingar. Vårt sätt att leva är beroende av humlor och bin.

Det finns förslag från forskare på en strukturell nivå vad alla på jorden kan göra får att öka antalet humlor och bin men det finns också konkreta tips på vad varje enskild människa kan göra. Nu när våren närmar sig är det dags att börja planera för sådant som kan göra en skillnad. Grundinställningen är att bin precis som andra levande varelser, inklusive oss människor, behöver mat och boende. Det är där vi får börja när vi ser över vad vi faktiskt kan göra. Följande tips går att genomföra ganska enkelt och med en tillräcklig effekt:

1. Bin och humlor behöver mat och dryck. Deras mat består av pollen och nektar. Detta får de genom att besöka blommor. Vad vi därför kan göra är att plantera blommor i våra trädgårdar, på våra balkonger och utanför våra fönster. En liten blomma är bättre en ingen blomma. Deras dryck är vatten men det kan vara svårt för humlor och bin att få tag på vatten utan att riskera sina liv. Det bästa man kan göra är att ställa ut en skål eller ett fat med stenar och snäckor som sticker upp lite ur vattnet. De behöver en plats att landa och stå på när de dricker. Om vattnet finns mellan stenarna de står på riskerar de inte att ramla i vattnet utan kan dricka på ett säkert sätt.

2. De humlor och bin som inte lever i stora samhällen har sina bon i håligheter som är mellan en halv till en centimeter breda och några centimeter djupa. Där finner de skydd. Man kan antingen ta en träbit och borra några hål i den eller så kan man ta bamburör eller liknande och binda ihop till buntar. Dessa träbitar och buntar placerar man ut i trädgården eller på balkongen så att bina kan hitta dit och göra det till sitt hem. Det finns också bon av dessa slag att köpa i välsorterade varuhus.

3. Bekämpningsmedel tar kål på insekter, humlor och bin. Oavsett om det används på en stor åker eller i din trädgård kan det skada och döda även de djur som vi inte vill ha ihjäl. Sluta att använda bekämpningsmedel och gör odlingar helt ekologiska istället. Kostnaden för att bli av med pollinerare är både ekologiskt och ekonomiskt större än det man eventuellt tjänar på att hålla borta skadeinsekter.

Som sammanfattning kan man säga att det som möjliggör att vi kan leva på det sätt vi önskar, det vill säga hålla en viss livsstil, behöver vi hjälpa de arter som vi är beroende av för att kunna hålla denna livsstil. Att vi som arter ömsesidigt hjälper varandra är mer hållbart än att vi lyckas utrota andra arter. En hållbar livsstil går i linje med en nära samverkan med andra arter. Tänk på det så ofta du kan.

 

13 jan 2019