Hållbar livsstil

Uppnå hållbarhet i ditt eget liv

Arbete och hållbarhetsfrågor

Efter den varma och torra sommaren har flera organisationer insett att värme kan och bör betraktas som ett arbetsmiljöproblem. Till skillnad från kulturer som har formats av värmen som en faktor, t.ex. i Afrika och Sydeuropa, har vi i norra Europa inte skapat en arbetsdag eller ett arbetsschema som är anpassat till när på dygnet det är som tuffast att arbeta på grund av värme (eller kyla). De kulturer som är vana vid värme där har valt att vara mindre aktiva mitt på dagen när det är som varmast. Eftersom vi inte bryr oss om det en varm sommar blir det närmas outhärdligt inom vissa yrken att kunna arbeta och än mindre att göra ett bra jobb.

Detta är ett problem som kan knytas till ekologisk och miljörelaterad hållbarhet. Om vi inte kan åstadkomma ekologisk och miljömässig hållbarhet måste vi ha en beredskap för de arbetsmiljöproblem som följer. Det är i ett sådant läge man tänker att det skulle vara så mycket billigare att lösa miljöproblemen än att betala för att människor hamnar i ohälsa eller av andra skäl inte kan göra ett bra jobb.

När det gäller ekonomisk hållbarhet är det nu populärt att skapa aktivitetsbaserade arbetsplatser där man som anställd sitter i ett öppet landskap och får leva med de störmoment det innebär att andra pratar under tiden man själv försöker att fokusera på arbetet. Medan detta är en besparing för lokalkostnader och säkert också för möblemang blir det istället en förslut i effektivitet. Människor som blir störda med jämna mellanrum blir mindre effektiva än människor som har möjlighet att i tysta rum kunna fokusera på sina uppgifter. Detta har nu ännu en gång konstaterats från en studie genomförd vid Högskolan i Gävle. Ytterligare en aspekt är att man blir mentalt trött av att bli störd medan det är mentalt belönande att kunna jobba fokuserat och slutföra sin uppgift. Det är alltså även en hälsoaspekt och i allra högsta grad ett arbetsmiljöproblem. Sammantaget blir det inte ekonomiskt hållbart att dra ned på kostnaderna på lokaler och möbler.

Om man istället vänder på allt och tänker att ekologisk hållbarhet är direkt sammankopplad med ekonomisk hållbarhet kan man få ett positivt resultat på motsvarande sätt som ICA-gruppen har fått. Där väger de in miljömålen tillsammans med de ekonomiska målen när de sätter ledares lön. De ledare som i sina enheter har uppnått miljömålen får högre lön. Detta är ekonomiskt hållbart då t.ex. energikostnaderna har minskat som en följd av att målen om minskad energiförbrukning har uppnåtts. I och med att energiförbrukningen har minskat har de beräknade utsläppen av växthusgaser också minskat med hela 56 % under en tioårsperiod.

Om fler organisationer gör som ICA och belönar det som är miljösmart kanske vi kan få ett trendbrott på klimatförändringarna. I annat fall får vi börja ändra våra arbetsscheman och arbetsrutiner efter värme, kyla och regn (översvämningar och fuktskador) i framtiden. Vi kommer att få räkna med en annan service av t.ex. transportbolag. Dessa merkostnader för företag och privatpersoner kan inte kompenseras genom att vi får sämre lokaler som ytterligare minskar effektiviteten. Det gäller att vara smart och börja i rätt ände som ICA har gjort.

Vad har du för erfarenhet av denna typ av hållbarhetsproblem?

15 sep 2018