Hållbarhetspersonligheter

För några år sedan medverkade jag som forskare i ett klimatprojekt i Stockholm. Jag intervjuade ungefär hälften av de som medverkade i projektet. Efter mina intervjuer märkte jag att deltagarna grupperade sig i fem grupper. När jag senare fördjupade mig i personlighetsdrag kunde jag i efterhand se att de fem grupperingarna framstod som olika hållbarhetstyper.

Projektet gick ut på att deltagarna under tre år skulle försöka ändra sitt beteende och konsumtionsmönster från att i början av projekttiden vara medelmåttiga till att i slutet av treårsperioden bli klimatsmarta. De fick lyssna på föreläsningar, de fick litteratur, de fick varuprover, de fick göra studiebesök och de fick göra ett antal tester. Från dessa testar kunde jag se vilka som var hyfsat klimatsmarta redan i början av projekttiden och vilka som succesivt blev det mot slutet.

Det som fick mig att gruppera deltagarna i fem grupper baserades på hur de resonerade kring sitt beteende och vad de beskrev att de faktiskt gjorde. En del köpte enbart billiga produkter oavsett miljökonsekvenser och valde starkt klimatpåverkande transporter. En del ansträngde sig för att i en mängd specialistbutiker runt om i Stockholm hitta de klimatsmartaste produkterna och välja transporter som gav noll eller låga koldioxidutsläpp.

Det finns två dimensioner som har betydelse. Den första handlar om upplevd personlig frihet med många valbara alternativ respektive inskränkning av frihet. Om du upplever att du har personlig frihet kan du göra de val du vill utan att det hindrar dig. Kanske är det så att de regelsystem som finns stödjer dig i dina val. Inskränkningen av den personliga friheten beror främst på lagar och beskattningar. Dessa upplevs som en belastning eller begränsning i tillvaron. Dimensionen går från en upplevelse av hög frihet till en upplevelse av hög inskränkning. Den andra dimensionen går från att aktivt förändra sin tillvaro till att passivt önska att saker förblir desamma så länge det är möjligt. Dessa två dimensioner ger fyra utfall och ett mittenalternativ.

1. Grupp ett vill ha kvar tillvaron som den ”alltid” har varit men de upplever att omständigheter utanför deras kontroll gör att de tvingas till inskränkningar. De vill kunna köpa sin biffstek billigt och köra sin gamla bil utan pålagda skatter. Dessvärre tycker de att samhället gör tillvaron värre för dem.
2. Grupp två vill ha personlig frihet men vill inte anstränga sig för att optimera sina livsval. Det ska finnas många alternativ att välja på och dessa ska ständigt erbjudas så att individen själv kan välja för stunden.
3. Grupp tre vill gärna åstadkomma förändring i sitt liv mot en mer hållbar livsstil men tycker att framför allt de ekonomiska systemen försvårar. Det är för dyrt och krångligt att välja tåg före flyg trots att individen vill välja det. Om de hade fått välja hade de gärna sett att systemet försvårar för dem att göra ”fel” val och att det blir lättare att göra ”rätt” val. Nu upplever de att det är tvärt om. Det är alltid lättare att göra ”fel” val.
4. Grupp fyra vill ha en hög grad av frihet att välja och de är beredda att aktivt få till stånd förändringar för att uppnå och köpa det de helst vill. De letar efter ekologiska produkter i specialistbutiker över hela stan därför att de inte nöjer sig med traditionella varor. De lever mer spartanskt än de behöver i vårt moderna samhälle. De är både ekologiska och ekonomiska. Att cykla, gå eller åka kollektivt är deras självklara alternativ.
5. Grupp fem befinner sig i mitten av modellen. De upplever att många samhällsaktörer hela tiden ligger ett steg före och ordnar så att de kan göra enkla val till ett skäligt pris. De anstränger sig lite men tycker inte att de behöver det. Det kommer alltmer ekologiska och klimatsmarta produkter till de stora varuhusen och de väljer dessa produkter så ofta det går. Om de bästa alternativen inte finns väljer de något annat tills de bättre alternativen dyker upp. De åker kollektivt när de kan.

Man skulle kunna kalla den första gruppen för missnöjda traditionalister som inte vill behöva ändra sig för en mer hållbar framtid. Den andra gruppen är klassiska liberaler som anser att det är upp till dem själva om de vill välja ekologiskt och klimatsmart. Den tredje gruppen är hållbarhetsförespråkare som vill göra det rätta men framför allt när det inte är för svårt. Den fjärde gruppen som kallas proaktiva hållbarhetspionjärer går före och visar att det går att leva mer hållbart redan nu innan samhället har ställt om. Det är denna grupp som skapar efterfrågan på marknaden. De tar ett stort individuell ansvar för att de både bör och kan. Den femte gruppen är hållbarhetssurfarna som flyter med i samhällsförändringarna (försöker inte motarbeta) och tycker att de hållbarhetsval som de föredrar ofta kan uppfyllas. De är alltid ett eller två steg efter pionjärerna. Pengar är sällan en avgörande faktor för denna grupp. De vill välja det bästa och de tycker att de har råd.

• De missnöjda traditionalisterna försöker att undvika de ekologiska och klimatsmarta valen.
• De klassiska liberalerna kan tänkas välja de ekologiska och klimatsmarta valen ibland. Det händer att de bedömer att de ekologiska och klimatsmarta valen inte är bra nog och därför väljer bort dem.
• Hållbarhetsförespråkarna väljer de ekologiska och klimatsmarta alternativen när de har råd eller när det inte är för krångligt. De är väl pålästa så de har lite dåligt samvete för att de inte alltid väljer det de borde. Samtidigt talar de gärna om för andra varför det är viktigt att välja ekologiskt och klimatsmart.
• De proaktiva hållbarhetspionjärerna väljer i stort sett bara ekologiska och klimatsmarta alternativ och de ser till att vara pålästa så de ”vet” vilka alternativ som är bäst. De kan till och med avstå från att köpa en viss typ av vara eller tjänst om den inte uppfyller hållbarhetskraven.
• Hållbarhetssurfarna väljer ofta de ekologiska och klimatsmarta alternativen för att det är vad de vill ha och för att de har råd. Om de mest hållbara alternativen inte finns tillgängliga är det inte hela världen.

Vilken hållbarhetspersonlighet är du?                

Dessa hållbarhetspersonligheter går hand i hand med en viss livsstil. De missnöjda traditionalisterna står för den minst hållbara livsstilen. Förespråkare för de fyra andra hållbarhetspersonligheterna ser de missnöjda som en del av problemet. Det är framför allt denna grupp som behöver förändras. Under projektets gång var det några män som rörde sig från denna grupp mot att bli hållbarhetssurfare. De proaktiva hållbarhetspionjärerna står för den mest hållbara livsstilen därför att de agerar hållbart och vill bli identifierade som individer som gör hållbara val. Det finns dock en viss reservation. Hållbarhetspionjärerna kan ibland visa upp drag av självutplåning för det högre idealet. Någonstans finns det en risk att de anstränger sig mer än de orkar och får dåligt samvete när de inte kan leva upp till sina egna höga ideal. Det kan inte ses som helt och hållet hållbart. Det egna välbefinnandet ska också räknas in för att det ska kunna bli tal om en hållbar livsstil. En svår men möjlig balansgång.

Andra inlägg

• Vad händer med klimatet och vilka är effekterna?
• Att tänka på miljön som företagare
• Växtbaserad livsstil
• Arbetet utgör en stor del av livsstilen
• Ökad grad av självhushållning
• Är plastpåsen död?
• Wildhood foundation
• Fotosyntes och solenergi
• Snygga upp i trädgården
• Jobba i trädgården